Nu har även materialvalen gjorts politiskt korrekta
I december överlämnade regeringen sin efterlängtade klimathandlingsplan till riksdagen. Reaktionerna blev ungefär som i budgettider – alla var missnöjda. Vissa lite mindre, andra lite mer, som betongindustrin vars material inte omnämns en enda gång på 245 sidor. Konstruktionsmaterialens ”svarta får” får trösta sig med att cement, precis som stål, nämns i allmänna ordalag.
– Självklart har trä sin plats i omställningen till ett hållbart samhälle, men att regeringen inte uppmärksammar de övriga bygg- och konstruktionsmaterialens avgörande roll i detta sammanhang är anmärkningsvärt, säger Björn Åstedt, vd i Stålbyggnadsinstitutet.
Därmed uppfattas regeringen vilja styra marknadens val av byggmaterial. Med hjälp av Boverket gör man ännu ett inhopp som ensidigt gynnar träbyggandet, när de obligatoriska klimatdeklarationerna för byggnader endast ska gälla byggskedet. Klimatpåverkan föreligger naturligtvis under en byggnads hela livscykel.
Framtiden är redan här, och i samma andetag som riksdagen funderar över klimathandlingsplanen färdigställs världens första byggnad med fossilfritt stål i Lund. Här medverkar SSAB, Peab och Ruukki Construction i en historisk förflyttning mot marknadens krav på mer hållbara material. I dess spår kommer Lindab bli först i världen att förse ett av Skanskas innovativa byggprojekt med ventilationskanaler tillverkade i fossilfritt stål från SSAB. Samtliga företag är intressenter i vårt Stålbyggnadsinstitutet. Detta är bara början på omställningen av svensk stålindustri med tillhörande branscher i nära partnerskap med sina kunder.
– Stål är det konstruktionsmaterial som har störst återbrukspotential och återbruk är en viktig del av stålbyggnadsbranschens hållbarhetsarbete. Både branschstandard och handbok finns framtagna, som innehåller krav- och processbeskrivning samt metoder för kvalitetssäkring. Återbruk av stålkomponenter är tekniskt möjligt och det finns inga juridiska hinder, fortsätter Björn Åstedt.
Inom den cirkulära ekonomin är återbruk tydligt prioriterat framför återvinning, vilket är klokt då värdefullt material används mer än en gång. När stål, som är 100% cirkulärt, återvinns ligger vinsten i låga klimatutsläpp samtidigt som man kan tillverka ett nytt stål av mycket högre kvalitet. Marknadens efterfrågan på cirkulära produkter och material tillgodoses och den cirkulära ekonomin stimuleras.
– Politiker och myndighetschefer ska inte styras av vad som anses vara politiskt korrekta materialval. De offentliga aktörerna kan istället göra betydande insatser för att driva på klimatomställningen genom att fokusera på funktion, livslängd, klimatavtryck, resurseffektivitet samt återvinnings- och återanvändbarhet i högre utsträckning än vad som görs idag, avslutar Björn Åstedt.
