I takt med att nästa nivå i CO2-gränsvärden närmar sig har några saker blivit allt tydligare enligt Gabriella Virdarson. Takten i elektrifieringen håller inte jämna steg med målet, och laddinfrastrukturen,  särskilt på tunga sidan, ligger efter.
– Val av energibärare i drivlinan är inte längre ”one size fits all”, utan användningsområdet och hur laddning eller tankning ska gå till blir allt viktigare faktorer att förhålla sig till, säger hon.
En av de energibärare som konkurrerar om att bli rätt vägval för framtiden är vätgasen, och nyhetsbrevet har träffat Björn Aronsson, vd för Vätgas Sverige som kommer till Strategiseminariet i år. Han tycker bland annat att Sverige ska satsa på att bygga elektrolysörer för industriella volymer.
– Definitivt. I dag har vi komponentleverantörer och systemkunnandet, vi borde även kunna bygga elektrolysörerna, säger han.
Björn Aronsson nämner den norska tillverkaren NEL.
– Sedan har vi tillverkare i bland annat Tyskland. Men Kina har 60 procent av marknaden för elektrolysörer, säger han.
En marknad där Sverige borde kunna gå in och ta andelar.
– Vi utbildar många som kan det här, och vi är ju duktigare än våra grannländer på att bygga stora industrier, säger han.
Ändå inga svenska tillverkare av elektrolysörer för mer industriellt bruk. Vilket är synd, för vätgasen kommer enligt Björn Aronsson att bli en avgörande faktor för att ställa om till fossilfrihet. Det vill säga grön vätgas, som är framställd med grön el.

Liten andel som är grön
Cirka 200 000 ton vägas används i Sverige i dag. Bra, men tyvärr framställs den huvudsakligen av fossil naturgas.
– Bara cirka tre procent är grön vätgas, säger Björn Aronsson.
Men det ska det bli ändring på. Enligt det europeiska förnybarhetsdirektivet RED III ska länderna i EU ha fått upp andelen grön vätgas för industrin till 42 procent till 2030.
Bara fem år kvar, och under de fem åren kommer inte efterfrågan på vätgas direkt att minska. Björn Aronsson spår att de svenska behoven kommer att mer eller mindre ha fördubblats då.
Satsningarna på grönt stål i Boden och Luleå – Stegra respektive Hybrit – gör stora egna investeringar för att kunna framställa den vätgas som de behöver när kolet ska fasas ut och ersättas med vätgas i processen med att framställa stål.
– Deras elektrolysörer blir de största i världen, de kommer att ligga på runt 500 till 700 megawatt, säger Björn Aronsson.
En annan verksamhet som drar mer och mer vätgas i förflyttningen mot att bli mer hållbar är kemiindustrin på orter som Höganäs och Stenungssund med flera.
– Ska de klara det behövs mer vindkraft, säger Björn Aronsson.
Den havsbaserade vindkraften fick dock ett bakslag när det i höstas, av försvarsskäl, blev stopp för projekten i Östersjön.
Över huvud taget kommer det att behövas en uppgraderad svensk infrastruktur för att transportera den elektriska energin i landet. Plus att det kommer att krävas väldigt mycket mer av elen.
– I dag producerar vi 165 terawattimmar. 2050 kommer enbart vätgasproduktionen att dra den mängden el. Vi behöver öka dagens elproduktion tre till fyra gånger till 2050, säger Björn Aronsson.

Bränslecellen vinner i längden
Vätgasen är även en möjlighet för en variant av förbränningsmotorn – den så kallade H2ICE-motorn  – att hålla sig över vattenytan i konkurrensen med eldriften. Gasen går bra att använda också i det sammanhanget, även om de något skrymmande vätgastankarna måste packas in i karosserna. Björn Aronsson tror att H2ICE-motorn får betydelse, men bara i en övergångsperiod. På sikt kommer bränslecellen, med en enklare uppbyggnad och färre delar, att vinna matchen.
– När det blir volym på bränsleceller har förbränningsmotorn inte en chans. Men den kan vara ett intressant komplement under ett antal år framgent, säger Björn Aronsson.
Enligt honom har biltillverkarnas branschorganisation Acea gått ut med att 82 000 lastbilar drivna på vätgas behöver komma ut och rulla på de europeiska vägarna om kontinenten ska klara emissionskraven 2030. För Sveriges del innebär det drygt 4 000 fordon. Det ger en potential att leverera ut en hel del vätgasdrivna lastbilar … för den som tillverkar dem. Men de svenska tillverkarna får gärna öka tempot lite, tycker Björn Aronsson. Tyskarna är mer på tårna, enligt honom, och även Sydkorea och Kina kan gå in och fylla upp.
– Om kineserna börjar konkurrera ut oss på solceller och personbilar är det bara en tidsfråga innan de gör det även på andra teknikområden. Jag är orolig för europeisk konkurrenskraft, säger han.

Fakta: Vätgas Sverige
Organisationen grundades 2006 och har i dag 185 medlemmar. Vätgas Sverige har sex anställda, deras kontor finns på Drottninggatan i centrala Göteborg.

Fakta: Automotive strategy seminar 2025
Årets event sker den 2 april, 09.00–15.00 i hörsalen Black Box på Södertälje science park. Som inför tidigare strategidagar arrangeras en middag kvällen före, i år blir det på Ad Astra by ELITE.
Förutom Björn Aronsson på Vätgas Sverige deltar ett flertal andra talare. Bland andra Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, Tom de Vleesschauwer, S&P Global Mobility, Philip Kjellgren, AI Sweden och Moa Eklund, från Regeringskansliet. Förutom det kommer även SSAB – vinnare av FKGs Stora Leverantörspriset 2024 – och Scania att bidra med talare.

Mer info om hur du anmäler dig etcetera – klicka här.