Kan gruvavfall göra nytta för klimatet?
Av Sverige är en av Europas största metallproducenter. De tolv aktiva gruvorna producerar järn, koppar, zink, bly, guld och silver - något som frigör mycket avfall.
Nu vill forskare vid Luleå tekniska universitet undersöka om typiskt svenskt gruvavfall från metallutvinning kan växlas upp, från att vara något vi vill bli av med, till att göra nytta för klimatet. Gruvavfall från Boliden, LKAB, och Copperstone Resources ska testas på sin förmåga att accelerera infångning och lagring av koldioxid (CCS) som industrin släpper ut.
Vi kontaktar projektledaren Ulrika Rova, professor i biokemisk processteknik, vid Luleå tekniska universitet. Hon berättar hur det ska gå till.
– Vi kommer att använda oss av reaktorer där vi blandar gruvavfallet med enzymet karbanhydras, allt i en vattenlösning med pH som är anpassat till det som enzymet behöver för att bäst katalysera, snabba på, reaktionen, säger hon till oss.
Hon fortsätter:
– Till denna reaktor kommer vi att tillföra koldioxid som vi fångat in från industrin rökgaser. Karbanhydras är en biokatalysator som accelererar omvandlingen av koldioxiden till bikarbonat, en vattenlöslig form av koldioxid, vilket gör att man kan undvika energikrävande kompressionssteg för transport och permanent lagring i berggrunden.
Projektet finansieras av Energimyndigheten och genomförs inom ramen för Industriklivet – Regeringens långsiktiga satsning för att stödja klimatomställningen – en del av EU:s Facilitet för återhämtning och resiliens (RRF). Det gruvavfall som ska studeras i projektet är särskilt rikt på kalcium, kisel och magnesiumhaltiga mineral, en fördel vid koldioxidinfångning. Forskarnas mål är att minska industrins processrelaterade utsläpp av växthusgaser genom lösningar som kan implementeras i närtid, men som även är högst relevanta långsiktigt.
– Vi kommer även att undersöka ett koncept där vi fångar in koldioxid direkt från atmosfären, Direct Air Capture DAC, och även här kommer vi att använda enzymet.
För att optimera den enzym-baserade infångningen av koldioxid krävs noggranna mineralogiska och kemiska undersökningar av malmerna och dess beståndsdelar. Processerna med koldioxidinfångning kopplade till gruvavfall i projektet kommer att jämföras med den naturliga vittringsprocessen av gruvavfall som har potential att binda koldioxid inom en tidskala på 100 år.
När kan vi då få se denna teknik användas i industriell tillämpning?
Hur konceptet kan användas i större skala är något som vi kommer att särskilt titta på i projektet. Dels kommer vi att titta på viktiga aspekter som eventuell miljöpåverkan samt tekniska och ekonomiska förutsättningar. Här blir det viktigt att titta på transport av koldioxid till en tänkt anläggning samt transport av bikarbonat till permanent geologisk lagring.
Projektet, som startade i februari kommer att pågå fram till 30 september 2028.
