23948sdkhjf

Flasheyes unika övervakningsteknik ska syna processen i sömmarna

Med Lidar-teknik som upptäcker avvikelser vill Flasheye att fler industriföretag ska få upp ögonen för metoden som ska efterlikna de mänskliga sinnena för att skapa bättre och säkrare processer. 

Ulf Lindström är grundare till Flasheye med lång erfarenhet inom gruvindustrin. Och det var där det började. Han ville hitta en smart övervakning för att tidigt upptäcka fel och produktionsavvikelser. Genom att utforska olika metoder kunde han fastslå att Lidar-tekniken var den mest effektiva.

Den långa räckvidden gjorde att ljussensorer kunde övervaka rörelser mellan människor, maskiner och fordon på ett kostnadseffektivt sätt. Genom att möjliggöra enkel installation på plats, utan behov av experter, har Flasheye gjort tekniken tillgänglig för många.

– En av grundarens idéer var att efterlikna sinnena och i övervakningsmiljöer används synen, kanske också öronen om det är en riktigt skicklig operatör. Men tekniken är också till för att man också ska avlasta operatören och hjälpa dem, säger Ida Rehnström, operativ chef på Flasheye.

Problemet i kontrollrum är ofta att man reagerar när någonting redan har hänt och den mänskliga faktorn gör det omöjligt att upptäcka små förändringar även om operatörer tittar på bandet hela tiden.

Men med Lidar-tekniken är det som att man placerar ut små ögon överallt. Eftersom den skickar ut ljus som mäter avstånd till allt gör det ingenting om det är dammigt, smutsigt, soligt eller mörkt.

Utöver att vara överlägsen den mänskliga synen handlar metoden till mångt och mycket också om att minska belastningen hos de driftansvariga.

– En sak som berörde Ulf väldigt mycket var att se sömnproblemen hos de ansvariga operatörerna. De vet ju att det kan hända något när som helst under natten. Är du då ytterst ansvarig för en drift i farlig miljö och varken kan sova eller slappna kan vad som helst hända. Målet har varit att människor inte behöver närvara i farliga miljöer, utan kan följa produktionen på ett säkert avstånd. För om människor inte är där, kan de ju inte skada sig heller, säger Ida.

Redan nu använder flera branscher sig av tekniken. Allt från papper- och massabranschen till gruvföretag och företag inom säkerhet och övervakning. Tekniken har tidigare använts inom robotik och i fordonsbranschen, så den är väl beprövad.

Operatörerna som tidigare utförde detta arbete – vad händer med dem om deras ögon ersätts med Lidar-teknik?

Ida menar att operatören i slutändan kommer fortsätta att vara beslutstagare. Systemet skickar larmet, men operatören bedömer situationen. Fördelen är att de kan göra det från ett kontrollrum, eller som några av kunderna, från en helt annan plats.

Hon berättar att en av deras kunder, ett trä-, massa-, och pappersföretag nu skulle börja göra nattskiftet utan personal, så att den personal som tidigare övervakade processen kan arbeta dagtid eller få andra arbetsuppgifter.

– Vi har förstått att operatören själv vill ta ett beslut, därför har vi inte pushat på att det här ska vara ett beslutssystem utan om något avvikande upptäcks ska operatören själv kunna välja vad som ska hända. Sensorerna får helt enkelt göra det tråkiga jobbet!

Tekniken är optimal att använda inom stålindustrin och processindustrin, det vill säga i miljöer som arbetar med råmaterial.

– Ju stökigare miljö, desto mer nytta gör tekniken eftersom den då ersätter det mänskliga ögat som inte gör sig lika bra i den miljön.

Visionerna framåt stavas massinstallationer – något som inte tidigare varit möjligt på grund av prislappen.

Ida berättar att det kostar miljontals kronor att göra massinstallationer och då har man inte råd att sätta upp tiotals, eller hundratals, sensorer.

– Genom att vårt system kan sättas upp av vem som helst så går det att sätta upp massor av sensorer till ett billigare pris. Sedan kan man aggregera ihop dem. Har du 20 sensorer kan du lägga ihop de till en stor 3D-miljö.

Ofta inte räcker med en sensor, utan att det är flera tillsammans som gör den stora nyttan. Då kan man ha koll på alla aktiviteter, se hur människor rör sig, hur material flödar, spill och läckage med mera.

Den gör nytta på flera områden. När den sitter i ett fordon som antikrocksystem måste den förstå hela sin omgivning. Samma gäller i industriell miljö.

– Det här är kanske första gången som den kommer in i industrin. Säg att det bara använts av forskare, universitet och robotik innan så är det ett stort steg om det kan komma in i verklig miljö.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Tipsa en kollega

0.079