Han undersöker gjuteriindustrins "svarta låda"
Av Elin Nittmar
Ashish Chawla, doktorand vid Danmarks Tekniska universitet, har sedan tre år tillbaka varit knuten till det danska järngjuteriet TASSO. Där skriver han sin doktorsavhandling som med hjälp av matematiska modeller och AI ska ligga till grund för digitaliseringsresan för TASSO:s produktion.
Avhandlingen är uppdelad i tre delar där den första delen precis avslutats. Genom att utveckla en avancerad vetenskapsbaserad modell har man i det första steget försökt att simulera vad som händer när järnet smälts i ugnarna och gjuts till gjutjärn. Genom att studera denna process kan man hitta de bästa platserna för att placera sensorer som stöder digitaliseringen av produktionen.
– Vad som egentligen händer när det smälta järnet leds ut ur ugnarna och in i formen har hittills varit ett stort mysterium för hela gjuteriindustrin, man skulle nästan kunna kalla det en slags svart låda. Detta har gjort det extremt svårt att digitalisera och därmed automatisera gjutjärnsproduktionen, säger Ashish Chawla om projektet.
I nästa del i avhandlingen ska han utforska hur man kan digitalisera processen.
– Vetenskapligt och physics-baserade modeller som simulerar gjutningsprocessen kommer att integreras med state-of-the-art dataanalys och AI-modeller för att uppnå bättre kontroll över tillverkningsprocessen. Denna teknik kommer att ligga till grund för digitalisering för att optimera produktionsprocesser i form av effektivisering av arbetsflöden, robust produktion och minskad energiförbrukning, så det finns också en hållbar aspekt involverad.
Kristian B. Pedersen, vd på TASSO, är mycket entusiastisk över projektet och ser många fördelar med att digitalisera gjutjärnsproduktionen.
– Eftersom avhandlingen inte är klar än vet vi inte resultaten ännu, men hittills ser det lovande ut. Ur TASSO:s synvinkel har vi ett mål att kunna producera i genomsnitt 420 ton kontinuerligt gjutjärn per vecka, och en potentiell digitalisering av vår produktion kan hjälpa oss att uppnå detta mål, förklarar han.
Han hoppas att en ökad digitalisering på sikt kan bidra till att minska energiförbrukningen och företagets klimatavtryck.
– Gjutproduktionen kräver att järnet värms upp till cirka 1 400 grader, och det tar naturligtvis upp en stor mängd energi. Därför kan även de minsta optimeringarna av gjutprocesserna leda till relativt stora minskningar av vårt klimatavtryck, och det gör digitaliseringen ännu mer intressant för ett järngjuteri som oss och gjuteriindustrin i stort, avslutar han.