Så stor inverkan har presshärdningslinjer på klimatet
I analysen tas alla delar i beaktning, från utvinning av järnmalm till återvinning av uttjänta maskiner, för en linje som antas vara i bruk i 20 år. De har även räknat med kontinuerligt underhåll samt ombyggnation i analysen.
Dessutom har AP&T och RISE tittar på hur det totala klimatutsläppet från slutprodukten, i detta fall en personbil, påverkas av materialvalet i bilens strukturdelar.
Klimatpåverkan från en presshärdningslinje varierar i stor grad, men generellt visar analysen att merparten av klimatutsläppen är relaterade till energiförbrukningen under användningsfasen. Men hur stora de blir avgörs av energimixen. Det vill säga vilka energikällor som används för att producera el som driver linjen.
Där fossila energikällor ger större klimatpåverkan än vind och vatten.
– Det gör att utfallet skiljer sig åt beroende på var produktionen sker. Svensk energimix ger exempelvis bara en femtedel så stor klimatpåverkan som brittisk. Men oavsett var man har sin produktion är det alltid viktigt att optimera energianvändningen och välja energisnåla alternativ. Till exempel vår servohydrauliska press som är upp till 70 procent energieffektivare än våra konventionella hydraulpressar.
En fråga de ställer sig är hur den färdiga bilens klimatprestanda under en livscykel påverkas av vilket material som används i stukturdelarna. Är presshärdat stål eller kallformat höghållfast stål bäst om man räknar in både stålframställning och tillverkning av delar?
– Tack vare att presshärdningen gör stålet starkare krävs mindre material till varje del, vilket gör att vikten blir lägre och att bilen kan göras lättare än om man använder kallformat stål. Det ger en positiv effekt på bilens energiförbrukning och klimatpåverkan, som med marginal kompenserar för de utsläpp som sker under materialframställning och komponenttillverkning, säger Christer Bäckdahl.
RISE och AP&T har även gjort en liknande livscykelanalys av en produktionslinje för varmformning av höghållfast aluminium.