När konkursen är nära – del 1
Av Elin Nittmar
Johan Attenius, advokat med spetskompetens inom konkurs, rekonstruktion och likvidation, menar att när en konkurs är nära börjar de allra flesta arbeta hårdare med det som inte fungerar. Det är fullt mänskligt men tyvärr ett feltänk, menar han.
I stället för att fortsätta jobba på måste man våga och orka ta itu med de faktiska problemen i verksamheten. Hur kan man återfå lönsamheten? Vilka kostnader går att få bort? Går det att omstrukturera verksamheten på något sätt?
– Det är få som går i konkurs som inte slitit sig sönder och samman på helger och nätter för att få verksamheten att gå runt.
Misstaget då, tror han, blir att man fortsätter att göra ännu mer av det som man alltid har gjort i sin verksamhet, vilket leder till en ond spiral. I stället bör man ta hjälp av någon utifrån som ser på verksamheten med nya ögon. Då är det lättare att se var problematiken finns.
– Det är få som går i konkurs som inte slitit sig sönder och samman på helger och nätter för att få verksamheten att gå runt. Johan Attenius.
– Ett sätt att komma till rätta med problemen kan vara att ansöka om så kallad företagsrekonstruktion. Man kan därigenom skapa möjligheter för att genomföra nödvändiga förändringar i verksamheten och för att ackordera ner skulderna. Ett annat alternativ är att ta in någon utifrån som, utan att man drar i gång ett formellt förfarande, tittar på hur det ser ut och som kan hjälpa bolaget att förhandla med enskilda fordringsägare för att man ska kunna stärka verksamheten och undvika konkurs.
Han berättar att det i augusti förra året kom en ny rekonstruktionslag som gör det tuffare att beviljas rekonstruktion.
– Det vi kan se hittills är att det är betydligt färre bolag som beviljas rekonstruktion.
Johan Attenius understryker att det som är tillåtet under normala ekonomiska förhållanden, rent av kan vara brottsligt när det föreligger ett obestånd. Med obestånd innebär att man inte kan betala sina skulder och att oförmågan inte endast är tillfällig.
Det finns helt enkelt vissa saker man inte får göra när man hamnat i en obeståndssituation. Det kan till exempel vara ett brott att betala vissa skulder.
– Jag har sett fall där man har börjat sälja av många grejer för att göra en hel, eller delvis, avyttring av verksamheten, men att de pengar man får in inte räcker för att betala skulderna. Alla får inte fullt betalt. Om man då ändå väljer att betala vissa utvalda fordringsägare riskerar man att göra sig skyldig till brott. En problematik är att det även kan vara klandervärt, eller rent av brottsligt, att inte vidta några åtgärder och fortsätta en kraftigt förlustbringande verksamhet. Det viktiga är alltså att, utifrån den aktuella situationen, vidta rätt åtgärder.
Han förklarar att skillnaden mellan konkurs och likvidation är att en likvidation förutsätter att alla borgenärer får fullt betalt.
– Man kanske kan konstatera att: ”Den här affärsidén flög inte, så vi får avveckla bolaget.” Vid en likvidation säljer man då av alla tillgångarna, betalar alla skulder och delar ut eventuellt överskott till aktieägarna.
I en obeståndssituation överstiger skulderna bolagets tillgångar. Om man i en sådan situation på ett lagligt sätt ska kunna sälja av tillgångar och betala skulder så långt pengarna räcker krävs det att man har mycket goda kunskaper i förmåns- och insolvensrätt.
Attenius menar att det blir extremt stökigt när en konkursförvaltare kommer in efter en misslyckad avveckling och river upp massa överenskommelser och kräver tillbaka pengarna.
– Det gäller att veta vad man gör.
Ordlexikon:
Obestånd: Att vara på obestånd innebär att man inte kan betala sina skulder och att det inte bara är tillfälligt.
Likvidation: Likvidation innebär att ett aktiebolag löses upp efter att skulderna betalats och eventuellt överskott fördelats mellan aktieägarna.
Rekonstruktion: Med rekonstruktion menas att ett företag skyddas mot konkurs och utmätning för att få möjlighet att ombilda och bygga upp sin verksamhet.
Artikeln är en del av vårt tema om Artikelserie.