Tveksam kobolt snart borta från industrins beläggningar?
Av Elin Nittmar
Koboltbaserade material är väl använt inom bland annat gruvutrustning och skär- och fräsverktyg där hårda slitytor krävs. Men tillgången till kobolt är begränsad och utvinns under tveksamma förhållanden, vilket gör att man letar nya alternativ, skriver Högskolan Väst i ett pressmeddelande.
En av de som bidragit med ny kunskap inom området är Kaveh Torkashvand. I sin doktorsavhandling har han undersökt hur väl tre kompositmaterial, antingen helt fria från kobolt eller innehållandes små mängder, står sig i jämförelse med traditionell volfram-koboltlegering.
Torkashvand berättar mer.
– Kobolt har länge ansetts vara det bästa alternativet när det gäller tekniska prestanda. Men min forskning visar att det finns andra material som ger jämförbar och i vissa fall överlägsen prestanda vad gäller slitstyrka. Alla tre kompositer* som jag har testat visar lovande resultat.
Han har också undersökt hur teknikerna HVOF och HVAF, för termisk sprutning, kan användas för att deponera de här beläggningsmaterialen. Idag används HVOF-tekniken överlägset mest inom industrin samtidigt som HVAF är relativt ny inom området.
– Mina experiment visar att det finns flera fördelar med att använda HVAF för bearbetning av den här typen av material. Tekniken gör det möjligt att använda finfördelat pulver, vilket ger tätare beläggningar som även kan göras tunnare och på så vis kan materialåtgången minskas.
Han beskriver också att HVAF ger en snabbare beläggningsprocess, vilket gör den tekniken mer kostnadseffektiv än HVOF.
– Att motverka slitage är en utmaning för många branscher. Verktygstillverkare, pappers- och träindustrier, gruvbranschen och fordonsindustrier är bara några exempel på branscher där beläggningar deponerade med HVAF-teknik kan vara intressanta.
Idag finns redan en del koboltfria kompositer på marknaden och Kaveh Torkashvand menar att industrier utan större problem kan byta ut de skadliga volfram-koboltkompositerna.
