Koldioxidavtryck, återvinning och försvarsindustrin – Svenskt aluminiums vd svarar
Av Emelie Werme
Lars-Inge Arwidson har 35 års erfarenhet av aluminiumindustrin. Han arbetade på Sapa, som sedan blev Hydro. År 2016 blev han vd för branschorganisationen Svenskt aluminium. Det är tydligt att han brinner för just aluminium.
– Det som är så intressant med aluminium är att det är på EU:s lista över kritiska råmaterial (CRMA – Ciritcal Raw Material Act). Behovet av materialet ökar. Råvaran, alltså Bauxiten, finns inte heller att tillgå i Europa, utan den bryts runt om ekvatorn, säger Lars-Inge Arwidson och fortsätter:
– Därför måste tillgången kring råvaran säkras
Han menar inte att det finns brist på material, utan tvärtom. Problematiken ligger kring att råvaran inte finns att tillgå i Europa. Det i kombination med det ökade behovet av materialet fördjupar problemet.
– Bland annat elektrifieringen av samhället kräver mer aluminium. Vi letar hela tiden efter lättare material som samtidigt är lätt att återvinna, vilket aluminium är.
Han berättar att 70 procent av allt aluminium som tagits upp ur jorden fortfarande är i omlopp. Ett tecken på att det är ett material som är enkelt att återvinna.
– Att tillverka primäraluminium är väldigt energikrävande.
Som exempel nämner han ett smältverk i Sundsvall som tillverkar primäraluminium.
– Smältverket drar lika mycket energi som hela Göteborg stad, säger han.
Att återvinna aluminium tar cirka 5 procent av energin att skapa primäraluminium. Just därför är det så viktigt att det går att återvinna.
– Idag används materialet inom alla områden, främst inom bygg- och bilindustrin. Det finns fortfarande mycket att göra - till exempel att öka återvinningsgraden. Det gäller att få tillbaka material som varit ute på marknaden - allt från grindar till dörrar, säger Lars-Inge Arwidson och tillägger:
– För att öka återvinningsgraden krävs det att vi lyckas bättre med att få tillbaka det aluminium som varit ute på marknaden, bättre sorteringsmetododer, information, att industrin förbättrar sitt arbete, både inom organisationen och att förbättra processerna för att skapa renare aluminium. Det gäller att kunna återvinna aluminium även när det är mer förorenat, säger Lars-Inge Arwidson.
Vd:n berättar att det ständigt pågår forskning kring materialet. Som exempel har Svenskt aluminium, Jernkontoret, Svenska Gjuteriföreningen och Sustainable Steel Region beviljats medel från Vinnova för ett förberedelseprojekt inför den stora forsknings- och innovationssatsningen Impact Innovation.
– Det är ett väldigt intressant material och det är därför jag fortfarande är aktivt. Det finns många outforskade områden med materialet, säger han.
Lars-Inge Arwidson betonar att vi i Sverige tillsammans med Norge och Island har det koldioxidrenaste primäraluminiumet i världen.
– Kina släpper ut cirka 20 kilo koldioxid per kilo aluminium och Europa ligger på mellan 6,5 och 7 kilo koldioxid per kilo aluminium. Sverige däremot, ligger strax under 4 kilo koldioxid per kilo aluminium.
Han menar att det har att göra med vilken typ av energi som används i skapandet av aluminiumet. I Sveriges används främst vattenkraft. Kina använder främst kolkraft. Vi frågar honom vad det betyder för Sveriges del.
– Framtiden ser ljus ut. Vi ligger långt fram.
Innan vi avslutar samtalet med honom frågar vi om de har märkt av ett ökat aluminiumbehov från försvarsindustrin.
– Det korta svaret är ja, det påverkar. Mer går vi inte in på, men vi har noterat en ökning.
