Tullreaktioner spretar: ”Olagligt” och negativt men skrämmer inte slag på branschen
Av Beskedet om att Trump verkligen kommer att införa stål- och aluminiumtullar har gett en våg av reaktioner – förväntade sådana i de flesta fall. EU-kommissonen påpekar i ett uttalande att de fortfarande inte fått någon officiell underrättelser och att de därför inte kommer att reagera ännu. Ståndpunkten är dock tydlig:
”EU ser ingen rättfärdigad anledning till införandet av tullar på dess export. Vi kommer att agera för att skydda europeiska företags, arbetares och konsumenters intressen mot omotiverade åtgärder”, skriver kommissionen som också påpekar att införandet av tullar skulle vara olagligt och ekonomiskt kontraproduktivt:
”särskilt med tanke på de djupt integrerade produktionskedjor som EU och USA har etablerat genom transatlantisk handel och investeringar. Tullar är i grund och botten skatter. Genom att införa tullar skulle USA beskatta sina egna medborgare, öka företagens kostnader och driva upp inflationen. Dessutom skapar tullar ekonomisk osäkerhet och stör den globala marknadens effektivitet och integration.”
Som Metal Supply tidigare rapporterat om kan tullarna få stora konsekvenser för svensk stålindustri. Enligt branschorganisationen Jernkontoret gick åtta procent av Sveriges samlade stålexport under 2024 till USA och under 2023 uppgick den svenska stålindustrins exportvärde till USA cirka 4,7 miljarder kronor.
Jernkontoret står fast vid att man sig inte förväntar sig att branschen blir lamslagen av tullarna men påpekar att det är viktigt att EU säkerställer de skyddsåtgärder som finns.
– Tullarna kommer givetvis ha en påverkan på den svenska stålexporten. Efter införandet av tullar 2018 föll exporten exportandelen till USA med 2 procentenheter 2019. Vi kan förvänta oss en liknande utveckling nu, säger Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret i ett uttalande.
Men det finns också företag som kan tjäna på tullar. SSAB beskrivs som ett av dem och Gränges har tidigare uppgett för Metal Supply att påverka positivt.
– Vi bedömer att Gränges verksamhet i USA kan gynnas av en politik som fokuserar ännu mer på inrikes ekonomi och näringsliv – vi är bra positionerade med lokal produktion där. Detta är dock inget nytt i och med Trumps tillträde utan en trend vi har sett under flera år. Men detta fokus kommer sannolikt att förstärkas genom Trumps politik, sade då Sara Lander Hyléen, kommunikationschef för Grängeskoncernen.
Generalsekreterare Lars-Inge Arwidsson, som frontar Svenskt aluminium, har tidigare uppgett att aluminiumbranschen framförallt kommer att påverkas indirekt.
– De producenter som gör profiler i Sverige, Hydro och Profilgruppen, de har inte så mycket affärer direkt med USA. Men indirekt påverkar det naturligtvis eftersom man har stora leveranser till bilindustrin, om man lägger tullar på europeiska bilar, säger Lars-Inge Arwidson.
Bernd Lange, ordförande för Europaparlamentets handelsutskott, uttalade sig förra veckan i Financial Times kring vad EU kan göra för att undvika tullarna. Enligt honom kan EU kan tänka sig sänka sin 10-procentiga importskatt närmare de 2,5 procent som USA har, liksom att erbjuda sig köpa mer naturgas, militärutrustning, samt se över över en sänkning på tullarna av bilar.
– Vi kan försöka få till ett avtal innan kostnader och tullar eskalerar, säger han.
Eventuellt sänkta biltullar, skulle i såfall också gälla för Kina och andra länder, enligt WTO:s regelverk.
– Vi har bundit biltullarna vid 10 procent enligt WTO, men låt oss säga att vi, för att visa världen att vi har rättvisa relationer, kanske kan sänka dem, sade Lange.