Tillverkaren som inte anställer robotar
I den här fabriken går det till på ungefär samma sätt som det gjort de senaste 150 åren.
- Våra hjul sitter på nästan alla tåg som rullar i Sverige, säger vd Erik Kihlberg till Ny Teknik Automation.
Några robotar finns inte i fabriken och bara ett fåtal nya och avancerade fleroperationsmaskiner. Mycket av hjultillverkningen går till på ungefär samma sätt som det alltid gjort.
– Jag krymper hjul, berättar Gunnar Johansson, en av de anställda tidningen möter, en 67-åring som gör sitt 50:e år på jobbet.
Han har jobbat ett tag i monteringen men mestadels med att krympa hjul, vilket är ett viktigt moment när man tillverkar järnvägshjul. Eftersom hjulen är fästa i axeln måste de klämmas fast. Hjulen värms till 200 grader för att de ska vidgas och sedan svalnar hjulen när de sitter på axeln och sitter då fast ordentligt.
På gårdsplanen utanför det gamla bruket i Surahammar står gamla rostiga järnvägshjul på rad. Det är så det ser ut – men skenet bedrar.
Det är råmaterial från moderbolagets valsverk i Italien i form av smidda ämnen, som väntar på att tas in i fabriken för järnvägshjul. Varje tågmodell har sin hjulmodell, så varje hjulrad symboliserar en ny modell.
Från beställning av råmaterial tills hjulet står på gårdsplanen i Surahammar tar det fem månader. Totalt finns ungefär 5 000 hjul till ett värde av 50 miljoner kronor på gården. De långa tiderna i kombination med den stora floran av tågmodeller gör att lagret måste vara så här stort.
Lucchini är en stor och viktig arbetsgivare i Surahammar men märker av konkurrens från låglöneländer och en minskande marknad.
Därför jobbar de med en breddning av verksamheten. Förutom den utbyggda delen för underhåll planerar företaget en ny boggi-verkstad, där delar ska kunna bytas ut och boggin renoveras.
Fabriken har varit i olika ägo, bland annat fanns fabriken inom Asea från 1916, vilket blev ABB och sedan i samägande med Daimler. Sedan 2000 drivs den av det italienska bolaget Lucchini.