Plastbranschen är för anonym
Av Frågan diskuterades i samband med ett seminarium på temat “Plast - nuläge & framtidsscenario”, i Jönköping.
Delar av den svenska plastbearbetande industrin var på plats, samt elever och lärare vid Jönköpings Tekniska Högskola.
Att fler ingenjörer behövs inom plastindustrin var alla eniga om. Och idéerna om vad som krävs för att attrahera dem dit var många.
– Det finns inget underskott i Sverige på högt utbildad personal, men det finns ett underskott på dem som är villiga att gå in i ett företag och göra resan från grunden. Vi tar gärna in nyutexaminerade ingenjörer i vår koncern. Ingenjören får då börja på en basnivå och sedan arbeta sig uppåt för att lära sig alla led inom verksamheten. Jag tror att det är viktigt, sade en företagsledare från ett stort svenskt plastbearbetande företag.
Men är ingenjörer över huvud taget intresserade av svensk plastindustri?, undrade en åhörare.
– Jag tror kanske inte att det handlar om att intresset är lågt utan snarare ovetskapen om att den typen av industri finns, sade en elev.
Och hur gör vi då plastindustrin synligare för den blivande ingenjören?
– Ett av branschens problem inom plastindustrin är att företagen är väldigt små. Jag tror att plastbranschen måste hitta sätt att skapa större bolag för att kunna attrahera yngre människor, sade en åhörare.
– Jag tror inte heller att många unga och nyutexaminerade ingenjörer riktigt vet eller tänker på att det finns tillverkande resurser bakom alla varumärkena. Risken finns även att många ingenjörer hellre vill vara där produkten skapas och kanske inte där den tillverkas, sade en åhörare.
– Vi måste även göra arbetsplatserna lite annorlunda än vad de är idag. Den nya generationen kommer inte att vilja gå till jobbet 06.30. Vi måste därför börja fundera över andra flexibla lösningar där man till exempel kan jobba hemifrån några dagar i veckan. Eller från andra satelliter. Visst finns det vissa fysiska arbeten som måste göras på plats, men många arbeten och mycket programmering kan göras på distans idag.
Den plastbearbetande industrin måste också bli mer synlig inom högskolan, genom samarbeten och projekt. Företag kan exempelvis komma och föreläsa på skolan eller bjuda in till studiebesök.
Lars Eriksson, professor vid Jönköpings Tekniska Högskola, lyfte fram vikten av ett än starkare samarbete mellan elever, högskola och industri, men poängterade även vikten av att JTH och andra högskolor måste få upp kunskapen gällande forskning om plast.
– Vi gör ganska mycket här på JTH, redan idag. Men ett problem med högskolor är att det krävs att skolan har en koppling till forskning för att kunna ge utbildning i exempelvis plast. Om vi fick hit mer akademisk kompetens inom plast så hade vi även kunnat ge kurser på exempelvis masternivå. Vi kan göra det praktiskt i projekt, men det räcker inte, sade Eriksson.