Max Rosengren och Ola Willstrand på Rise undersöker just nu hur litiumjonbatterier beter sig vid bränder eller när de skadas. De driver flera projekt tillsammans med fordonsindustrin kring litiumjonbatterier.

Även om laddbara fordon är mycket säkra finns det risker berättade de båda forskarna, när de framträdde på Inspirationsdagen 100 procent Verkstad den 12 oktober, som arrangerades av Motor-Magasinet och SFVF Sveriges Fordonsverkstäders Förening.

Skadade batterier kan börja brinna timmar eller i sällsynta fall flera dagar efter att skadan har inträffat, därför bör man inte placera krockade elfordon för nära andra fordon, varken i verkstaden eller utanför.

– Det är väl just kombinationen som ökar risken, att placera ett skadat elfordon bredvid till exempel gas- eller bränslefordon, säger Max Rosengren.

Han vill gärna tona ner riskerna inom fordonsindustrin. Han menar att riskerna är betydligt större i enklare elektronik som exempelvis hoverboards eller powerbanks.

Men han betonar samtidigt att vi är inne i en lärande fas.

– Kunskapen om de här fordonen och vad som händer när de är inblandade i ovanliga situationer, kanske snarare är problemet.

Batterierna är känsliga för både onormal laddningsgrad och temperatur. Uppstår en skada kan det bli kortslutning, som resulterar i en termisk rusning, som snabbt kan accelerera upp till 800–900 grader och frigöra farliga gaser.

– Nu söker vi pengar i olika sammanhang för forskningsprojekt där vi kan lära oss mer hur dessa batterier fungerar.

Bränder orsakade av litiumbatterier är i dag ett välkänt problem som ökar snabbt. Hundratals allvarliga bränder har uppstått och dagligen rapporteras tillbud.

– Problemet är att traditionella släckningsmetoder som brandskum, pulver, koldioxid eller vatten inte fungerar för den här typen av brandhärdar, säger Melker Lang på  GPBM Nordic.

Men nu finns en lösning som kallas AVD (Aqueous Vermiculite Dispersion), där mineralet vermikulit, är den verksamma beståndsdelen. Vermikulit har tidigare använts som isolationsmaterial i skorstenar och som flamskyddande beläggning på tyger och textilier.