Illustration: Colourbox.

Basindustrierna hämmas i sin ambition att växa. Det hävdar Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform (ECEPR) i en rapport framtagen på uppdrag av Industriarbetsgivarna.

Enligt honom finns det flera orsaker till detta. Industrierna möter svårigheter när det kommer till att rekrytera personer med nödvändig kompetens. Samtidigt gör till exempel processen med miljötillstånd och byggtillstånd att det är dyrt, tidskrävande och förknippat med stor osäkerhet att starta nya produktionsanläggningar.

Sammantaget menar författaren att upplevelsen är att det inte finns en tydlig viljeyttring från politiskt håll om att branschen ska växa

Dessa hinder har bidragit till att basindustrin, enligt rapporten, jämfört med utvecklingen i andra länder haft en stagnerande utveckling i Sverige under en längre tid.

Rapporten studerar basindustrins produktionsvärde i 25 europeiska länder mellan åren 2005 och 2017. Under denna period minskade basindustrins produktionsvärde i  fasta priser med sju procent i Sverige.

Det finns en rad europeiska länder som klarat sig sämre, till exempel Luxemburg, Storbritannien och Norge. Å andra sidan har produktionsnivån höjts i de central- och östeuropeiska länderna. I Lettland, Litauen, Polen, Estland och Bulgarien har basindustrins produktionsnivå ökat med 50 procent eller mer i fasta priser mellan 2005 och 2017.

Även en rad redan rika länder i Västeuropa har lyckats uppnå en positiv tillväxt i basindustrin under denna period. Ett är grannlandet Finland, vars produktionsnivå har stigit med fem procent i fasta priser. I Tyskland har en ännu starkare tillväxt på sju  procent uppnåtts, medan Österrikes basindustrier vuxit med hela 13 procent.

Rapportförfattaren lyfter att det finns en stark länk mellan den genomsnittliga personalkostnaden i basindustrin och utvecklingsnivån under den studerade perioden. De länder som har lägre personalkostnader har i snitt haft en betydligt snabbare utveckling i basindustrins produktionsvärde över tid.

I rapporten presenteras fyra scenarier för basindustrins framtida utveckling i Sverige. Dessa beräkningar tas fram i syfte att stärka förståelsen för basindustrins samhällsekonomiska betydelse.

Scenario 1: Utveckling som tidigare i Sverige. Detta scenario förutsätter att den stagnerande utveckling som tidigare har rått i Sverige mellan 2005 och 2017 fortsätter, det vill säga en minskning av produktionsvärdet i fasta priser med 0,61 procent per år. I så fall kommer basindustrierna i fasta priser att skapa ett ackumulerat produktionsvärde på cirka 6 589 miljarder kronor mellan åren 2018 och 2030.

Scenario 2: Sverige lyckas växla upp till den svaga tillväxtnivå som Finlands basindustrier har haft mellan 2005 och 2017, det vill säga en ökning med 0,42 procent per år i fasta priser. I så fall kommer basindustrierna i fasta priser att skapa ett ackumulerat produktionsvärde på cirka 7 081 miljarder kronor mellan åren 2018  och 2030. Skillnaden mot scenario 1 är 492 miljarder kronor extra produktionsvärde.

Scenario 3: Sverige lyckas växla upp till den goda tillväxtnivå som Österrikes basindustrier har haft mellan 2005 och 2017, det vill säga en ökning med 1,05 procent per år i fasta priser. I så fall kommer basindustrierna i fasta priser att skapa ett ackumulerat produktionsvärde på 7 403 miljarder kronor mellan åren 2018 och 2030. Skillnaden mot scenario 1 är 814 miljarder kronor extra produktionsvärde.

Scenario 4: Sveriges basindustrier upplever en markant tillbakagång, och får samma negativa utvecklingsnivå som Frankrike har haft mellan 2005 och 2017, det vill säga en minskning av produktionsvärdet i fasta priser med 1,81 procent per år. I så fall kommer basindustrierna i fasta priser att skapa ett ackumulerat produktionsvärde på 6 064 miljarder kronor mellan åren 2018 och 2030. Detta vore 525 miljarder kronor mindre än scenario 1.