Handel med utsläppsrätter ger ingen minskning
Av Utsläppen 2018 från anläggningarna (ej flyg) inom utsläppshandeln i Sverige var knappt 19,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det innebär att utsläppen i princip legat på samma nivå sedan 2013. Det framgår av Naturvårdsverkets rapportering.
År 2017 ökade utsläppen från järn- och stålproduktion. Dessa har nu istället minskat under 2018. Samtidigt ökade 2018 utsläppen från el- och fjärrvärmeproduktion jämfört med 2017 i ungefär lika stor grad som järn och stålindustrins utsläpp minskade (cirka 2 procent av hela ETS-utsläppen i Sverige).
I kombination med en ökning av utsläppen från andra branscher, till exempel raffinaderier och pappers- och massaindustrin, så var det under 2018 en svag ökning av de totala utsläppen inom utsläppshandeln i Sverige.
– Utsläppen i Sverige behöver minska i linje med både Parisavtalet och de svenska klimatmålen. Då behöver utsläppen gå ner i alla sektorer. EU:s utsläppshandel bygger på logiken att utsläppen åtgärdas där de är billigast, och vi ser nu en kraftig minskning av utsläppen från kolkraft på kontinenten. Det är bra, men utsläppen i svenska delen av systemet behöver också minska, säger Fredrik Hannerz chef på Naturvårdsverkets utsläppshandelsenhet.
Svenska aktörer får sammantaget ett överskott av utsläppsrätter. Att Sverige tilldelas mer utsläppsrätter än vad som släpps ut beror bland annat på ett nyttjande av biobränslen inom industrin som är större än i resten av Europa.
– Många svenska aktörer har tidigt gjort investeringar för minskade utsläpp, och har därför i många fall kommit ut som vinnare i systemet. Det är samtidigt tydligt från årets redovisning att andelen gratis tilldelning totalt inom Sverige har gått ner under hela handelsperioden och närmar sig en nivå där det även i Sverige kommer vara mindre tilldelning än vad aktörerna gör av med, säger Fredrik Hannerz.