Gruvbolag i blåsväder efter att ha sprängt helig plats
När det australienska gruvbolaget Rio Tinto arbetade med att utöka sin järnmalmsverksamhet i Pilbara-regionen, Australien, råkade företaget spränga en 46 000 år gammal arkeologisk samt helig plats för landets ursprungsbefolkning.
Det rapporterar Mining.com.
Det var i slutet av maj som Rio Tito sprängde två forntida grottor i Juukan-klyftan norr om Perth, och grottorna var inte bara viktiga platser för ursprungsbefolkningen, aboriginerna, utan de var även viktiga ur arkeologisk synpunkt. Bland annat fanns bevis från mänsklighet från 4 000 år sedan.
Efter sprängningen Twittrade Kevin Rudd, tidigare premiärminister, att ”Rio Tintos arrogans rånat alla australiensare”. Enligt The Guardian ska även Ken Wyatt, australiensk parlamentsledamot, ha tagit emot ett samtal från Puutu Kunti Kurrama och Pinikura (PKKP) som tillhör aboriginerna, där han gav dem råd att söka förbud i lagstiftningen.
Rio Tinto ska dock inte ha brutit mot någon lag.
Nu vill därför den australienska regeringen förändra lagen så att inget liknande ska hända igen, men på grund av coronapandemin har processen gått långsamt, och enligt The Guardian är det osannolikt att lagen hinner ändras innan nästa statsval.
– Vi är ledsna för den nöd vi har orsakat, vår relation med PKKP är mycket viktig för Rio Tinto efter att ha arbetat tillsammans i många år. Vi kommer att fortsätta arbeta med PKKP för att lära oss av vad som har hänt och stärka vårt partnerskap. Som en brådskande fråga granskar vi planerna för alla andra platser i Juukan Gorge-området, sa Rio Tintos vd Chris Salibury i ett uttalande.
Bakgrund:
2013 fick Rio Tinto tillstånd att förstöra två Jukaan-grottor, som en utvidgning av Brockman 4-gruvan. Alla ansökningar bedöms av Aboriginal Culture Heritage Committee, ACHC, och det finns ingen lag på att ACHC behöver rådfråga traditionella ägare.
Under 2014 när platsen börjat utforskats utmärktes ena grottan som 46 000 år gammal och därmed både viktig ur arkeologisk synpunkt och av kulturell betydelse.
2015 kritiserades ACHC av högsta domstolen för att ha använt en ogiltig definition av heliga platser som uttryckligen uteslutit vissa platser. Nu beviljades även PKKP infödd titel över området, vilket gav dem rätt att förhandla och att göra finansiella avtal med gruvföretag som drar nytta av deras mark.
Det gav dem dock inte någon laglig förmåga att skydda kulturarv, såvida det inte förhandlades fram som en del av ett landanvändningsavtal.
Fakta: The Guardian
