”Svanens skärpning kan få negativa konsekvenser”
Jernkontoret har nyligen besvarat två remisser om Svanenmärkning och befarar att föreslagen skärpning av krav på andel återvunnen metall i produkter, kan leda till att konsumenter väljer bort hållbara produkter av stål.
Svanen är en nordisk miljömärkning och med jämna mellanrum skärps kraven för märkningen, och förslag till nya kriterier skickas då ut till olika remissinstanser.
Jernkontoret har nyligen besvarat två remisser som berör produkter från företag inom svensk stålindustri.
I båda remitterade förslagen finns skärpta krav på andel återvunnen metall i produkter som innehåller mer än 30 viktsprocent metall. Det föreslås en ökning av andelen återvunnen metall från 20 till 70 procent, något som Jernkontoret säger nej till.
Globalt återvinns cirka 80 procent av allt stål som finns i produkter som skrotas, men enligt Jernkontoret räcker inte den tillgängliga mängden skrot till för att producera den mängd stål som efterfrågas, utan både återvunnen och jungfrulig järnråvara behövs.
− Svanens krav på ökad andel återvunnet stål i produkter leder inte till en högre skrotinsamling, så kravet är inte relevant för att öka återvinningen av stål. Kraven riskerar däremot att konsumenter avstår från att köpa hållbara produkter av stål, säger Karin Östman, Jernkontorets expert på produktrelaterade miljöfrågor.
Jernkontoret anser att kriterier för olika miljömärkningar, till exempel enligt Svanen, bör sättas på ett sätt så att de gynnar produkter som har en bättre miljöprestanda. Vilka som är bättre ska beräknas enligt accepterade metoder som bygger på vetenskaplig grund.
Kriterierna ska också ge motivation till konsumenter att med sina inköp bidra till reella miljöförbättringar. En miljömärkning ska till exempel underlätta för konsumenten att välja bort produkter från leverantörer med sämre miljöprestanda för produktens hela livscykel. Kriterierna bör väljas så att det tydligt framgår vilket miljöproblem de valda kriterierna är tänkta att lösa.
− Det vore bra om Svanenkriterierna innehöll krav på produktdesign som medför bättre möjligheter att separera materialen efter produktens livslängd. Det skulle förbättra möjligheterna att samla in och återvinna ännu mer skrot, avslutar Karin Östman.
