Stålåret 2020 – ”Det blir aldrig som vanligt igen”
När ska allt bli som vanligt igen? Det är något som BE Groups produkt- och inköpschef Max Fjaestad funderat på, och efter lite funderingar har han kommit fram till att svaret blir aldrig.
– Pandemin har förändrat vissa delar av samhället för alltid. Samtidigt tycker jag att många hittat nya sätt att hantera såväl svåra som roliga saker. Det blir vår nya vardag, säger Max Fjaestad.
27 juli skrev nyhetsbladet Steel Business Briefing att i juni var Kina för första gången på elva år, nettoimportör av stål. Landet importerade 4,4 och exporterade 3,7 miljoner ton. Samtidigt var den inhemska råstålsproduktionen den högsta någonsin, tre miljoner ton stål per dag.
Orsaken till det stora stålbehovet är enligt Max att man investerar starkt i byggande av infrastruktur och hus, med finansiellt stöd för att snabbt återställa de negativa effekterna av pandemin.
– Min tolkning är att det är detta som driver råvarupriserna. Från en relativt hög nivå har de stigit ytterligare under 2020, säger han.
Från Jernkontoret meddelas att det under årets första sju månader i Sverige har producerats totalt 2,5 miljoner ton råstål, vilket är 14,6 procent mindre än motsvarande period 2019. Det visar att stålverken minskar sin kapacitet för att balansera efterfrågan, och samma mönster ses i Europa. Tyska Salzgitter minskade sin råstålsproduktion med 13,5 procent under första halvåret 2020 jämfört med 2019 till 2,9 miljoner ton.
I början av augusti presenterade EUFER, branschorganisation för de europeiska stålverken, en prognos som säger att den totala förbrukningen av stål kommer att minska med 12,4 procent under 2020, för att sedan studsa tillbaka 8,9 procent 2021.
– Om man tittar närmare på de olika segmenten kommer leveranser till fordonsindustrin som utgör 18 procent av totalmarknaden, att drabbas hårdast med ett fall på 26 procent under 2020, men med en uppgång under 2021 på 25,3 procent, säger Max.
Han fortsätter:
– De flesta plåtproducenter har nu leveranstider i början på kvartal fyra, och de signalerar ganska dramatiska prishöjningsförslag i storleksordningen 8 till 10 procent. De måste få upp sin lönsamhet som lider av låg volym och höga råvarukostnader. Just nu ser det ut som om stålmarknaden i Europafortsätter utvecklas positivt och då har verken goda chanser att få prisökningar.
