Stora förluster i stålanvändning
- Innovationer och initiativ för hållbar materialanvändning är inte bara bra för klimat och miljö. Rapporten visar att det finns stor affärspotential också, säger Elin Larsson, programchef för RE:Source som delfinansierat studien.
Studien sätter fokus på de stora ekonomiska värden som faller ur det europeiska materialsystemet varje år. Mindre än hälften av materialvärdet för stål, plast och aluminium finns kvar efter en användningscykel, men med stora skillnader materialen emellan. Mycket av materialet skulle kunna återvinnas till hög kvalitet och bevara ett högre ekonomiskt värde.
Som det ser ut idag går 87 miljarder euro förlorade varje år i EU, bara för dessa tre material. Trots värdeförlusten hör de utvalda materialen ändå till de mest cirkulära.
- Hittills har debatten kring materialåtervinning främst förts i termer av ton, kubikmeter, och miljöpåverkan. Att istället mäta värde är ett viktigt komplement, eftersom det ger information om kvalitet och pris, och tydligt visar den affärsmöjlighet som finns i att minska förlusterna i systemet, säger Per-Anders Enkvist, grundare och senior partner på Material Economics som tagit fram rapporten.
Värdeförlusterna uppstår främst för att material inte återvinns eller för att kvaliteten på det material som faktiskt återvinns försämras och därför tappar i värde. Exempelvis förlorar plast hela 89 procent av sitt ekonomiska värde efter en användningscykel. Det beror på att det mesta av den insamlade plasten förbränns och på att olika plaster blandas, smutsas ner och sammanfogas.
- Att adressera dessa värdeförluster är en ekonomisk, miljömässig och geopolitisk möjlighet för Europa, säger Robert Westerdahl, partner på Material Economics, som lett arbetet med rapporten.
2018 presenterade Material Economics motsvarande rapport för den svenska marknaden. Värdeförlusterna för plast, aluminium och stål uppgick då till 42 miljarder kronor.
Material Economics har tagit fram den nya rapporten Preserving value in EU industrial materials med stöd från det strategiska innovationsprogrammet RE:Source och EIT Climate-KIC.
