Foto: Yen Strandqvist/Chalmers

De berättar att genom avfallsförbränning produceras varje år miljoner ton flygaska i Europa som ofta hamnar på deponier för farligt avfall. 

Chalmers tekniska högskolas metod har utvecklats under flera år och testad i pilotskala, tvättas askan med syra som också avskilts från rökgasen. Zinkämnet kan sedan separeras från askan och bearbetas till ny råvara.

– I vår pilotstudie fann vi att 70 procent av den zink som finns i flygaska kan återvinnas. Då utvinns inte zinken som ren metall vilket är en betydligt mer krävande process, utan som en zinkrik produkt som kan säljas till metallindustrin och bearbetas vidare i befintliga produktionslinjer, säger Karin Karlfeldt Fedje, docent vid Chalmers och forskare vid återvinnings- och avfallshanteringsföretaget Renova och fortsätter:

– Efter utvinningen av zink förbränns askan igen för att bryta ner dioxinerna. Upp till nittio procent av det som sedan återstår är bottenaska som till exempel kan användas som konstruktionsmaterial, förklarar Karin Karlfeldt Fedje.

Forskarna räknar med att i Sverige resulterar förbränning av hushållsavfall i cirka 250 000 ton flygaska varje år. Den kan potentiellt behandlas med metoden som de beskriver som - återvinning av metaller på ett relativt enkelt sätt.

– Tekniken för att extrahera zink från flygaska kan ge flera positiva effekter, som att behovet av brytning av jungfrulig zinkråvara minskas, det blir lägre toxicitetsnivåer i askan och kraftig minskning i mängden avfall som behöver deponeras. Det kan innebära ett viktigt bidrag till samhällets strävan mot en mer cirkulär ekonomi, säger Sven Andersson, adjungerad professor vid Chalmers och FoU-chef vid Babcock & Wilcox Vølund.