”Kvotplikt på stål måste avvärjas”
Den 22 januari presenterade miljö- och klimatminister Isabella Lövin och näringsminister Ibrahim Baylan regeringens första handlingsplan för cirkulär ekonomi. Jernkonteret menar att många av förslagen gynnar en cirkulär ekonomi, men att hotet om kvotplikt på mängd återvunnet material i nya stålprodukter måste avvärjas.
Stål är ett av världens mest cirkulära material och enligt Jernkontoret återvinns det mer stål i världen varje år än alla andra material tillsammans. En anledning till detta är stålets egenskap att en järnatom inte kan förstöras utan kan smältas om och återvinnas till stål hur många gånger som helst.
Vid en presskonferens den 22 januari presenterade miljö- och klimatminister Isabella Lövin och näringsminister Ibrahim Baylan regeringens första handlingsplan för cirkulär ekonomi med drygt 100 åtgärder. Näringslivet har under lång tid beskrivit vilka förslag som krävs och flera förslag har också landat i handlingsplanen.
– Nu ska vi naturligtvis granska handlingsplanen i detalj och återkoppla till regeringen, men spontant hör vi att flera viktiga förslag finns med. Stål är ett av de utpekade materialflöden som är särskilt viktiga för den cirkulära ekonomin och vi hoppas att förslagen stärker stålets roll i den cirkulära ekonomin, säger Karin Östman, rådgivare i miljöfrågor på Jernkontoret.
I handlingsplanen under fokusområde 1 som handlar om en cirkulär ekonomi genom hållbar produktion och produktdesign, ger regeringen Naturvårdsverket uppdraget att föreslå vilka produkter som bör ha krav på kvotplikt för mängd återvunnet material i en nyproducerad produkt. Här hoppas Jernkontoret att myndigheten inte föreslår kvotplikt för stål, då detta skulle riskera att försämra förutsättningarna för en redan välfungerande skrotmarknad för järn och stål.
– Stål är inte lämpligt för kvotpliktsförslaget, även om säkert andra material kan ha nytta av detta. Ett absolut krav på mängd återvunnet material i stålprodukter i syfte att öka efterfrågan på återvunnet material kommer inte bidra till en mer cirkulär ekonomi eftersom det sedan länge finns fungerande skrotmarknader, säger Eva Blixt, rådgivare i miljöfrågor samt forskningschef på Jernkontoret.
Eva menar vidare att förslagen om krav på återvinningsbarhet, krav på bättre produktdesign samt återanvändning och separering av material gynnar stålet i större utsträckning än kvotplikt.
I handlingsplanen nämns också att regeringen vill minska mängden utvinning av primära råvaror, men Eva menar att det är viktigt att primärproduktionen av stål får fortsätta då efterfrågan på järn och stål är större än vad skrotet räcker till.
– Den primära produktionen måste ställa om för att minska koldioxidutsläppen, men den måste fortsätta eftersom stål är ett av de viktigaste materialen i samhällets transformation mot fossilfrihet. Jag utgår från att regeringen inte vill lägga hinder i vägen för utvecklingen av projekt som HYBRIT som kommer producera stål utan kol. Sverige är också en av EU:s största råvaruproducenter och detta bör ju givetvis få fortsätta, inte bara för järnmalm utan också för andra metaller och skogsråvara.
Några förslag som Jernkontoret står positiva till är förbättrad produktdesign, demontering och återvinning av olika delar, förslag om återvinningsbarhet, samt de förslag som ska bidra till att höja statusen för de restprodukter som produceras parallellt med andra material.
– Redan idag används 80 procent av restprodukterna från järn- och stålindustrins processer. Att höja statusen för restprodukter och se det som en resurs är jätteviktigt för den cirkulära ekonomin. Alla material ska ha samma förutsättning oavsett ursprung om det går att visa att materialet bidrar till ökad samhällsnytta, avslutar Eva.
