Sameby drabbas hårt av gruvnäringen
Av En ny studie visar att konsekvenserna av gruvan i Kaunisvaara för Muonio sameby överstiger den påverkan som förutsågs i samband med att gruvan beviljades tillstånd. Studien har också tittat på svensk lagstiftning vad gäller samiska rättigheter.
Gruvan i Kaunisvaara etablerades av Northland Resources 2012 och drivs nu av Kaunis Iron. Stockholm Enviromental Institute har genomfört undersökt hur det faktiskt har blivit för en sameby där en gruvetablering har ägt rum. De konsekvensanalyser som görs i samband med planerade projekt försöker förutspå konsekvenserna av exploateringen, men enligt rapporten saknas det idag kunskap om vad som sedan händer.
Resultatet visar på omfattande effekter i form av bland annat markförluster, störningar på renhjorden, rubbningar av årscykeln och ekonomiska förluster. Enligt rapporten har stora delar av verksamheten har aldrig utretts eller godkänts av någon myndighet och miljötillståndet saknar villkor för hur skadorna på samebyn ska regleras. Man menar också att sedan gruvan etablerades 2012 har samebyn inte fått någon kompensation för de ekonomiska förluster och skador som gruvan orsakat.
– Det finns ett stort kunskapsglapp om vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustrin på samisk markanvändning. Med tanke på det stora intresset för gruvnäring i Sverige är det viktigt att synliggöra samernas kunskap för att stärka rättssäkerheten i tillståndsprocesserna, säger Rasmus Kløcker Larsen, seniorforskare på Stockholm Environment Institute.
Studien är även första gången som forskningen empiriskt kunnat belysa hur en sameby försökt begränsa konsekvenserna av en gruvetablering genom att inleda en avtalsförhandling med ett gruvbolag. Den visar de dilemman samebyn ställts inför då den känt sig tvingad att försöka nå en avtalslösning med företaget eftersom medlemmarna inte litade på att rådande lagstiftning skulle ta tillvara deras rättigheter, särskild när det lokalpolitiska stödet för gruvan var så starkt.
– Det bristande skyddet för samiska rättigheter i minerallagen och miljöbalken undergräver rättssäkerheten i gruvärenden. Tillståndsprocessen marginaliserade samebyn som nu har förlorat några av sina viktigaste betesmarker och inte heller fått någon kompensation för förlusten av dessa marker. Det som hänt i Muonio sameby är inte unikt utan är ett exempel av flera, men det visar med all tydlighet att det krävs en förändring innan Sverige kan säga att samiska rättigheter respekteras, säger Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist vid Svenska Samernas Riksförbund.
Studien är ett samarbete mellan Stockholm Environment Institute och Svenska Samernas Riksförbund.