Alla miljömål är inte hållbara
I en sammanställning över vilka svenska företag som står för mest utsläpp och hur de arbetar för att nå sina mål om mindre utsläpp kom SVT fram till att stålföretaget SSAB är de som släpper ut mest i Sverige.
Utsläppen per ton ska enligt SSABs siffror minskat med cirka en halv procent per år, bland annat då man ersatt olja med fossil naturgas.
Statistiken kommer från Naturvårdsverket, årsredovisningar, kontakter med företag och SVTs egna beräkningar.
I regeringens klimatpolitiska handlingsplans sammanfattning står det att enligt Klimatpolitiska rådet behöver utsläppen minska med 5 till 8 procent varje år för att nå målet om noll nettoutsläpp till 2045.
– Vi har satt ett mål att minska koldioxid varje år med 300 000 och det har vi nått med mycket ansträngningar. Det låter kanske inte så mycket men vi ligger ju redan väldigt lågt i utsläpp i vår process i jämfört med många andra, säger Martin Pei teknisk direktör på SSAB till SVT och fortsätter:
– Vi är absolut inte nöjda, men vi har kommit så långt man kan med nuvarande teknik, därför driver vi hybritprojektet, då vi ska göra stål utan kol, och hoppas kunna realisera det så fort som möjligt.
Gruvbolaget LKAB hamnar på fjärde plats på listan av de som släpper ut mest koldioxid i Sverige. Här ges en bild som vi ber LKAB förklara.
För SVT skriver att LKAB hade målsättningen 2013 att minska utsläppen per ton med 35 procent till 2020. Det blev bara 7,5 procent. Drygt en procent per år.
På ett annat ställe står det att Målsättningen 2013, var att minska utsläpp per ton med 35 procent till 2020 något man definitivt inte lyckats med. Resultatet blev minus 7,5 procent under dessa 7 år.
I en annan artikel står det att Gruvföretaget LKAB har minskat utsläppen med 2,9 procent sen 2013, samtidigt som man ökat produktionen.
– Vi har sänkt koldioxidutsläppen per ton producerad pellets med 84 procent sen 1960. Vårt mål är noll, men pelletsen i sig orsakar ju utsläpp hos våra kunder så länge de använder kol för att ta bort syret ut järnmalmen. Det är därför vi ska gå över till järnsvamp, med noll utsläpp av koldioxid. Därigenom kapar vi globala utsläpp på 35 miljoner ton per år, motsvarande två tredjedelar av hela Sveriges utsläpp, förklarar LKABs presschef Anders Lindberg för Metal supply och fortsätter:
– Utfallet 2013 är inte direkt jämförbart med utfallet 2020 till följd av ändrade systemgränser år 2014. Målen gjordes om 2015, det var stora förändringar av vilka delar i koncernen som ingick innan dess och hur de beräknades då mot för idag.
– Från 2015 har vi ett mer heltäckande mål och underlag. Målet för 2020 var 24,5 kilo koldioxid per ton färdig produkt. Utfallet låg alltså 2 procent över målet.
– Att vi lyckats få ner utsläppen trots ökad produktion beror på en kombination av effektiviseringar, inblandning av biobränsle (tallbecksolja och HVO) samt hög och jämn produktion. Just hög och jämn produktion korrelerar starkt med god koldioxidprestanda.
Han berättar vidare angående SVTs siffror att det är koldioxidintensiteten, alltså utsläpp per ton färdig produkt som minskat med 2,9 procent. Inte totala utsläpp.
Vi frågar vad som egentligen var deras tidigare målsättning?
– Vår tidigare målsättning var den som angavs minus 35 procent men inget vi följt upp mot de senaste sex åren. Nya mål antogs som sagt 2015.
Vad är då LKABs nuvarande målsättning?
– Nuvarande mål är minus12 procent koldioxidintensitet perioden 2015-2021.
Vad gör LKAB för att nå målen?
– Användning av tallbecksolja (biogen) som ersättning för EO5 (tung eldningsolja) i Malmberget är en viktig pusselbit i att nå våra nuvarande koldioxidmål.
– Planering och utvärdering av alternativ pågår för perioden 2021-2030. Där en kombination av ökad inblandning av biobränslen och/eller vätgas kommer bidra till sänkta absoluta koldioxidutsläpp, avslutar Anders Lindberg.
SSAB, LKAB och Vattenfall skapade Hydrogen breakthrough ironmaking technology, Hybrit 2016 med mål att utveckla en teknik för fossilfri järn- och stålframställning. I juni 2021 kunde de tre bolagen visa upp världens första vätgasreducerade järnsvamp producerad i Hybrits pilotanläggning i Luleå. Järnsvampen har därefter använts för att producera stål med Hybrit-teknik.