De fyra viktigaste frågorna för stålindustrin summeras
Jernkontoret trycker på fyra frågor som de viktigaste för järn- och stålindustrin. Det handlar om tillståndsprocesser, kompetensförsörjning, elförsörjning och Sverige i EU.
Detta i ljuset av att det snart är val och Jernkontoret uttrycker att marknaden efterfrågar järn- och stålföretagens hållbara material och produkter – men det är politiken som kan skapa förutsättningarna för företagen att fortsätta klimatomställningen.
– De fyra frågorna som järn- och stålindustrin driver är varken nya eller kontroversiella, utan sakfrågor som branschen drivit länge. I takt med att nästan samtliga riksdagspartier börjar se vikten av, och möjligheterna med, industrins omställning för att Sverige och världen ska kunna uppnå klimatmålen, har också intresset för vad som krävs ökat, berättar Maja Boström som är kommunikationsdirektör på Jernkontoret för Metall supply.
– Järn- och stålföretagen i Sverige tillsammans med marknaden, alltså kundernas efterfrågan på hållbara produkter, driver omställningen och tempot är högt. Politikens uppdrag är att riva hinder och skapa bästa möjliga förutsättningar för oss att fortsätta ställa om, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret.
Maja Boström summerar för oss varför just dessa fyra områden lyfts fram.
– Vi har valt att lägga tyngden vid dessa fyra – effektiva tillståndsprocesser, säker elförsörjning, kompetensförsörjning och Sverige i EU då de på olika sätt är helt avgörande för att omställningen ska kunna fortsätta för sänkta utsläpp och stärkt konkurrenskraft.
– Företagen behöver verksamhetstillstånd för att kunna utveckla och ställa om, det krävs stora mängder fossilfri el över hela landet och till rimlig kostnad för att till exempel klara elektrifieringen och produktion av vätgas, branschen behöver människor med rätt kompetens för att både genomföra dessa teknikskiften men också fortsätta teknikutvecklingen för att vi ska behålla vår starka globala position, slutligen behöver Sverige vara en stark röst för basindustrin i Europa då stora delar av lagstiftningen som påverkar branschen formuleras i Bryssel. Sverige är ett litet land, men vi har redan bevisat att vi menar allvar och att vi bär ledartröjan i omställningen, så vår röst ska vara stark, säger hon och kommer in på industripolitik.
– Samtidigt vill vi återta begreppet industripolitik. Det har varit på dekis, men nu fylls det med industrins positiva bidrag, möjligheter och förutsättningar. Vi anser att en bra industripolitik är en bra klimatpolitik, eftersom det är hos oss som omställningen ger störst effekt.
– Våra företag är experter på processerna och behoven. Som bransch har vi ett ansvar att vara tydliga mot politikerna med vad som krävs, vilka hinder som måste rivas och vilka förutsättningar som politiken kan bidra till att skapa.
Vad gäller tillståndsprocesser skriver Jernkontoret att de står i vägen för såväl järn- och stålindustrins utveckling och omställning. Staten måste göra en tydlig och snabb förändring som säkrar effektivare och mer förutsägbara tillståndsprocesser, skriver de.
– Både vid utformning av regelverken och i myndigheternas genomförande av lagstiftningen måste utgångpunkten vara att det ska bidra till att främja tillväxt i svenska företag, konkurrenskraft samt innovations- och omställningsförmåga. Bara med en gemensam målbild och ömsesidigt förtroende så kan tillståndsprocessen bidra till att vi kan nå klimat- och miljömål, säger Helén Axelsson, Energi- och miljödirektör på Jernkontoret.
I fråga om elförsörjning skriver Jernkontoret att om Sverige och svenska företag ska klara av att genomföra klimatomställningen och säkerställa tillväxt måste mycket stora investeringar göras i både produktions- och överföringskapacitet.
– Politiken måste skapa förutsättningar för att på mest kostnadseffektiva sätt möta behov på dubbelt så mycket el som vi använder idag, över 300 terawattimmar per år. För att göra det är stora satsningar för nätutbyggnad nödvändigt, och självklart även en utökad kraftproduktion, särskilt i södra Sverige, säger Pär Hermerén, rådgivare i energi- och klimatfrågor på Jernkontoret.
Kompetensförsörjningen handlar både om att utvecklas med nya idéer och att kunna tillämpa den senaste tekniken, skriver de.
– Ansvaret att attrahera medarbetare ligger i huvudsak på vår industri och våra företag, men ett utbud av utbildningar som väger in näringslivets behov och vilka kompetenser som efterfrågas möjliggör för fler unga människor att gå från utbildning till kvalificerade jobb. Det bidrar också till att stärka kompetensförsörjningen till industrin, säger Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.
Beträffande Sverige i EU skriver Jernkontoret att den svenska järn- och stålindustrin verkar för en fri och rättvis handel. För en fortsatt ökad export krävs att handelshinder undanröjs och att industrin har globalt marknadstillträde, menar de.
– Vi vill tillsammans med svenska beslutsfattare verka för en gemensam europeisk industripolitik som skapar förutsättningar för hållbar omställning, innovation och fri konkurrens. Här behöver den svenska politiken ta en ännu mer aktiv roll både i EU-samarbetet och globalt, säger Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret.
