Krönika: Stålåret 2021 – ny version
Intresset för stål tillverkat utan fossila utsläpp ökar lavinartat. Allt från producenter och stålförbrukare till myndigheter och politiker har frågan högt på sin agenda.
Det kommer att ta ett antal år innan utsläppsfritt material blir det dominerande, men det börjar dyka upp alternativ som är bättre än det vi har idag. Kanske är detta en bra tidpunkt att fundera på vilket värde grönt stål kan ha för din affär?
Svensk industris inköpschefsindex, PMI sjönk 0,3 enheter från september till 64,4 för oktober. Det betyder fortsatt bra drag. Motsvarande index för Eurozonen blev 58,3. Klart svalare alltså, vilket till stor del förklaras av komponent- och transportbrist.
De europeiska stålproducenternas organisation, Eurofer, höjde 28 oktober sin prognos för stålkonsumtionen 2021 till 146 miljoner ton, en ökning med 13 procent jämfört med 2020. De räknar med en tillväxt på 4,7 procent för 2022, och tillägger att prognosarbetet försvåras av alla störningar i de globala leveransflödena.
Men framåt då?
Som väntat skrotar USA sina tullar på stål och aluminium. Detaljerna för det kvotsystem som kommer i stället är inte klara, men säkert är att europeiskt stål kommer att bli lättare att sälja i USA där priserna är betydligt högre. Följden blir ett minskat utbud och ökat pristryck i Europa. President Bidens rekordstora infrastrukturpaket har klubbats igenom och säkerställer en stor stålförbrukning under många år framöver.
En sak som påverkar alla just nu är de rekordhöga energipriserna. Mest kännbara är de för den skrotbaserade tillverkningen, där vi till och med ser tillfälliga produktionsstopp på några håll – främst i Sydeuropa.
Till sist ett orosmoln på horisonten. I september tog de kinesiska myndigheterna beslutet att dra ner på energiförbrukningen genom att sluta exportera magnesium. För EU, som hämtar 95 procent av sitt behov därifrån, blir effekten katastrofal om ingen förändring sker. Magnesium används som legeringsämne i de vanligaste aluminiumsorterna och utan dessa stoppar stora delar av industrin, värst drabbas fordonssektorn. Då kommer behovet av stål och andra industriprodukter att minska drastiskt. De tolv största industriella branschorganisationerna i Europa har i ett gemensamt uttalande den 22 oktober krävt att Europakommissionen agerar i frågan.
Max Fjaestad
