Metallindustrin har inte behövt digitalisera
Projektet Smart Forge är den första AI-satsningen inom smidestillverkning i Sverige. Målet med Smart Forge är att skapa en prototyp av ett AI-baserat system för processtyrning som kan styra en smideslinje och automatiskt reglera temperatur för att optimera den smidda komponentens kvalité. Det förväntas innebära en reduktion av kassationer vilket kan leda till en minskad energiförbrukning och miljöpåverkan.
Projektet är ett initiativ av smidestillverkaren Bharat Forge Kilsta. Hans Lindbäck är
styrsystemsspecialist på företaget.
Han får frågan varför inte resten av metallindustrin kommit lika långt med digitalisering och AI.
– Stålindustrin, och övrig tung industri, har flera århundraden bakom sig och tekniken har funnits sen järnåldern. De flesta befintliga fabrikerna och utrustningarna byggdes efter andra världskriget med den tidens moderna teknik vilken inte är helt lätt att modernisera. Utrustningarna har fungerat under mycket lång tid och därmed har behovet av att modernisera inte haft högsta prioritet, anser han.
För enligt honom har automatisering tagit fart relativt nyligen. Tidigare fanns det visserligen analoga reglersystem med dyra komponenter. Men han berättar att det inte var förrän mikroprocessorn på 1970-talet blev allmänt tillgänglig som man kunde styra maskiner programmässigt på ett ekonomiskt bra sätt.
– Digitaliseringen har pågått sen 1990-talet men datorerna har inte varit tillräckligt snabba och billiga för att det ska vara riktigt lönsamt. Bharat forge kilsta påbörjade digitaliseringen i början av 2000- talet. Då fanns inga smarttelefoner, 3G kom inte förrän andra halvan av 00-talet, nätverksutrustningar var klumpiga et cetera.
– Vi digitaliserade i början väldigt försiktigt för att inte överlasta servrar och databaser. Idag
digitaliseras all nyinstallation/uppgradering med loggningar, visualiseringar, operatörsinterface med mera. Den ökande digitaliseringen innebär självklart ökade kostnader men idag viktiga parametrar som spårbarhet och kvalitetskontroll blir positivt påverkade när man kan logga ohyggliga mängder data till låg kostnad.
Och då kommer han till AI.
– En grundförutsättning för att implementera AI är att man har tillgång till gigantiska mängder med erfarenhetsdata. Det innebär att för att kunna implementera AI måste man först ha digitaliserat och samlat in stora, riktigt stora, datamängder som man sen tränar algoritmerna mot.
– Om vi då tar ett exempel på ett stålverk som i princip bara behöver blanda ihop lite råvaror och skrot för att sen elda på tills det smälter. Här har man inte haft något incitament att styra smältan med AI eftersom ett billigt reglersystem gör jobbet tillräckligt bra.
Fast han menar att AI har smugit sig in på andra områden än processtyrning.
– I administrationsverktygen är det vanligt förekommande. Till exempel i affärssystemen,
lönesystemen, Google, Spotify med mera. Här har man kommit mycket längre med AI-användning än vad de flesta inser att man gjort.
Han avslutar med att allt handlar om insamling av data, mängder av data.