Kvinnor vill och kan locka kvinnor till branschen
Swerim delar med sig av sina presentationer av några av deras kvinnliga forskare. Kvinnliga forskare med idéer på hur fler kvinnor ska upptäcka den tekniska sektorn.
Om Ida Heintz som är forskare och chef för koldioxidneutral industri hos Swerim får vi veta att hon arbetar i en mansdominerad miljö.
– Samtidigt vill jag betona att det kändes som att komma hem när jag började här. Att få jobba projektinriktat tillsammans med kreativa och skarpa kollegor var fantastiskt och jag måste säga att jag alltid känt mig betraktad som en forskare bland andra här. Men självklart blir det en ännu mer kreativ och rolig arbetsplats när det är en blandning av män och kvinnor.
Hon menar att klimatkopplingen behöver belysas för att locka fler unga tjejer till civilingenjörsutbildning och eventuellt i förlängningen en forskarkarriär.
– Miljömedvetenheten är stor bland unga tjejer. Och till exempel här på Swerim känner jag dagligen hur vi är med och bidrar till den industriella omvandlingen och därmed jobbar på lösningar på klimatfrågan. Jag måste erkänna att jag själv inte tänkte på den kopplingen när jag utbildade mig till civilingenjör – och jag tror att vi borde bli bättre på att belysa det just för att locka tjejer.
Swerim berättar att den totala fördelningen mellan män och kvinnor på metallforskningsinstitutet landar på drygt 30 procent kvinnor och cirka 70 procent män. En fördelningen som också ska spegla hur många kvinnor som väljer att studera naturvetenskap, teknik och matematik på universitetsnivå.
Bonnie Hagen är forskare och chef för legeringsutveckling hos Swerim.
– Det är inte nödvändigtvis en sanning att just 50–50 är den optimala mixen. Det viktiga är att alla tjejer och killar väljer utifrån vad de är intresserade av, inte utifrån normer och stereotyper som andra skapat. Och ännu är vi långt ifrån där.
Hon betonar vikten av kvinnliga förebilder.
– Jag sökte mig till naturvetenskapen för att jag hade lätt för mig i skolan, var tävlingsinriktad och helt enkelt ville göra det som var svårast. När jag började plugga på KTH blev professor Malin Selleby en stark förebild som jag kunde spegla mig i och det betydde väldigt mycket för mina fortsatta vägval. Jag hoppas att även jag kan vara en förebild för någon som behöver det.
Även för Mélina Gilbert Gatty var det en kvinnlig förebild som avgjorde. Idag är hon forskare och trivs bäst en dag med problemlösning i laboratoriet. Då var hon 16 år.
– Det var då ämnet kemi kom in i skolan. Plötsligt såg jag nya sammanhang, det låter stort men det kändes som om jag plötsligt förstod hur allt hänger ihop samtidigt som det fanns så mycket nytt att upptäcka. Vi hade dessutom en inspirerande lärarinna i kemi och efter det var det ingen tvekan – det var forskare jag skulle bli.
Hon har med tiden reflekterat över att det är en mansdominerad värld.
– Ibland på möten i en projektgrupp kan det slå mig att jag är den enda kvinnan i rummet och det är klart, det blir rätt uppenbart att ju högre upp du kommer på karriärstegen inom akademien, desto glesare är det mellan kvinnorna.
Irma Heikkilä är pulverspecialist och senior forskare på Swerim.
– Jag studerade på universitetet i Helsingfors och på min tid var vi kanske tio procent tjejer inom teknologkåren. Men jag minns det som fantastiska år med god sammanhållning inom kåren och att bli forskare var en naturlig fortsättning. Det jag tycker allra bäst om med mitt yrke som forskare är den kreativa stämningen inom en arbetsgrupp, där vi samlats för att lösa ett gemensamt problem. Jag sitter med på många möten och min känsla är att kvinnor och män generellt tänker lite olika. Våra olika perspektiv gynnar kreativiteten.
