– Traditionellt har man kopplat samman järnhantering med jordbrukssamhället. Man har tolkat tidigare fynd av järn- och stålföremål i jägar- och samlarkulturer som importvaror. Men vi har kunnat visa att de som levde i dessa trakter själva behärskade tekniker som man tidigare trott kom till Sverige först med bergsmännen på 1600-talet, berättar Kristina Söderholm, projektledare och professor i teknikhistoria vid Luleå tekniska universitet på universitetets hemsida.

Det som hittats vid utgrävningarna är bland annat så kallade blästugnar. Bland fynden finns också yxor och knivar som tillverkats med flera lager stål.

– Järnframställning och ståltillverkning på den här avancerade nivån är en process i flera led som kräver många människors inblandning och specialistkompetens i varje produktionsled. Det behövs till exempel kunskaper om vilken sorts lera som passar bäst för att bygga ugnar som klarar de höga temperaturer som krävs för ståltillverkning, säger Carina Bennerhag, arkeolog vid Norrbottens museum och doktorand i historia vid Luleå tekniska universitet med Kristina Söderholm som handledare på hemsidan. 

Genom fynden får man nu fundera på hur metallurgin spridits världen över. Fynden visar nämligen både på lokalitet, kvalitet och kvantitet. För arkeometallurger från Uppsala universitet kan genom de analyser de gjort av fynden fastslå att järnmalmen kommer från regionen, att man använt olika malmkällor för att framställa järn med olika kvaliteter och att det rör sig om en produktion på upp till 80 kilo järn per ugn.

Kan det då vara så att kunskaperna om ståltillverkning kommer uppifrån Norden? Vi hör med Kristina Söderholm.

– Vi fokuserar i vår forskning inte på hur gammal ståltillverkningen är i Sverige. Ur ett Nordfennoskandiskt perspektiv är våra fynd mycket viktiga eftersom man tidigare ansett att fullskalig förmåga att framställa järn inte kom till den här delen av Europa förrän i samband med att bergsbruket etablerades här på 1600-talet cirka, berättar hon för Metal supply och hänvisar till vad de skrivit i en artikel om den tidigaste ståltillverkningen i Sverige och Europa:

Inom europeisk järnforskning är den avsiktliga produktionen av blomstrande stål i allmänhet kopplad till behärskning av romersk järnteknologi från omkring 100 f.Kr. Detta är särskilt väl intygat i den romerska provinsen Noricum (nuvarande Österrike), där stål tros ha producerats direkt i smältugnen (Pleiner 2006). Fynd av droppar och små bitar av högkolhaltigt stål av ett tidigare datum har dock hittats vid flera produktionsanläggningar i Europa (se Crew et al. Reference Crew, Hosek, Cleere och Mihok 2011), och i Skandinavien finns det bevis av stålproduktionen så tidigt som 800–700 f.Kr. (Hjärthner-Holdar 1993). Detta tyder på att avgörande steg mot avsiktlig stålproduktion togs även utanför det romerska riket.