Eftersatt underhåll får inte äventyra järn- och stålindustrin
– Sverige är en liten, öppen och handelsberoende ekonomi där mycket stora exportvärden kommer från basindustrin. Infrastruktur och transporter måste fungera i hela Sverige och inte minst på vägar och järnvägar från våra verksamheter utanför storstadsregionerna och med långa avstånd till marknaden, säger Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret i ett meddelande och fortsätter:
– Även om anslagen för infrastruktur ökar kommer det eftersatta underhållet att öka ytterligare eftersom anläggningarna inte underhålls i den takt som krävs. Om inte underhåll och investeringar i befintlig infrastruktur prioriteras högre riskerar infrastrukturskulden att skada järn- och stålindustrins konkurrenskraft.
Trafikverket ska redovisa en samlad underhållsplan som ska omfatta minst fyra år och uppdateras löpande. Jernkontoret föreslår att underhållsplanens längd bör omfatta minst tolv år, det vill säga samma som den förslagna planperioden och helst längre, i syfte att eliminera underhållsskulden.
Jernkontoret har lämnat ett yttrande över förslaget till nationell plan för transportinfrastrukturen, en plan som sträcker sig från 2022 till 2033.
De menar också att den exportinriktade järn- och stålindustrin är starkt beroende av sjöfarten. Jernkontoret vill därför se en långsiktig finansiering av anskaffning och drift av isbrytare.
– De omfattande investeringarna som sker i järn- och stålindustrin i norra Sverige förstärker behovet av nya isbrytare för att säkra transporten av ökade godsmängder till och från hamnarna under hela året, avslutar Mathias Ternell meddelandet.
