"Ett fortsatt konkurrenskraftigt näringsliv är en grundförutsättning"
Därtill räntehöjningar och höjda prisnivåer. Det visar Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport.
BNP-tillväxten väntas bli 2,5 procent 2022 och 1,5 procent 2023.
Rapporten tar upp att världsekonomin på kort tid drabbats av två utbudschocker – pandemin med störningar i produktion och leveranskedjor och Rysslands anfallskrig mot Ukraina som ytterligare minskar utbudet av energi och metaller. Detta pressar upp priser varför inflationen i världsekonomin stigit kraftigt.
– Vi ser nu en kraftig uppgång i inflationen som drivs av en utbudschock. Det viktiga nu är att inte skapa en löne- och prisspiral genom kompensation via kraftiga löneökningar. Det skulle riskera att skapa en mycket negativ och farlig utveckling för svensk ekonomi säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom för Svenskt Näringsliv i ett meddelande.
Rapporten berättar också att Riksbanken nu måste balansera mellan att förhindra en uppgång i inflationsförväntningarna och att inte bromsa tillväxten för kraftigt. Svenskt Näringsliv bedömer att reporäntan kommer att stiga till 1,0 procent under 2022 för att sedan ligga kvar där under 2023.
– Svensk ekonomi är inne i ett känsligt läge och osäkerhetsfaktorerna är många. Ett fortsatt konkurrenskraftigt näringsliv är en grundförutsättning för att vi ska ta oss ur denna situation med stigande priser, säger Sven-Olov Daunfeldt i meddelandet och avslutar med att tala om att efterfrågan på arbetskraft är hög men företagen har svårt att hitta rätt kompetens så en stor grupp står fortsatt långt från arbetsmarknaden.
– Utanförskapet är fortsatt ett mycket stort problem i svensk ekonomi. Att stora grupper inte kommer in på arbetsmarknaden kostar staten stora summor pengar som behövs på andra områden och skapar förstås stora personliga problem för de som hamnar utanför. Detta är inte ett konjunkturellt problem – här krävs strukturreformer.