Efter EU-krav: Vill utveckla blyfria mässingslegeringar
Av Elin Nittmar
Produktionen av mässing baseras till stor del på återvunnet material som återförs till producenten från kunderna. På så sätt är mässingsindustrin så gott som cirkulär. De senaste åren har flera forskningsprojekt utvecklat och optimerat legeringar med låga blyhalter för att ersätta traditionella mässingslegeringar med två till tre procent bly. Skärbarhet, reningsmetoder från bly och produktivitet har varit ledord för projekten.
Men nu kan nya regler om blyanvändning och blyurlakning till dricksvatten inom EU, göra att de nyutvecklade blyfria legeringarna inte är godkända. Detta är ett stort hot mot branschen. Att rena bly från skrot är en central del i en cirkulär produktion och teknikfronten kommer undersökas vidare och verifieras i större skala. Det ska göras livscykelanalyser kring vilka alternativ som finns för produktion och rening som uppfyller dagens och framtidens krav, med fokus på koldioxidutsläpp och konsekvenser för mässingsbranschen. Det är viktigt att alla parametrar tas i beaktning för att uppnå en så hållbar industri som möjligt.
– NEWLEAFs målsättning är att utveckla framtida blyfria mässingslegeringar för att möta strängare krav och bidra till en fortsatt cirkulär, hållbar och effektiv mässingsindustri i Sverige. Jag ser fram emot ett spännande samarbete mellan forskningsutförare och företag från hela värdekedjan inom mässingsindustrin där vi tillsammans i detalj kartlägger mekanismer för korrosion och förlopp inom tillverkningen och applicerar dessa kunskaper för att optimera legeringar och tillverkningsprocesser såväl som återvinning, säger Charlotta Obitz, senior forskare på RISE och projektledare för NEWLEAF.
