Världsunikt vätgaslager invigt
Av Elin Nittmar
Med HYBRIT-tekniken är förhoppningen att minska koldioxidutsläppet med minst 10 procent, vilket motsvara en tredjedel av utsläppen från industrin. För att reducera järnmalm till järn används idag huvudsakligen kol och koks. Tanken bakom HYBRIT är att i reduktionsprocessen i stället använda vätgas, som producerats av el från svenska fossilfria källor. Restprodukt? Vanligt vatten.
Nu invigs HYBRIT:s pilotanläggning för i Svartöberget i Luleå. Bergrumslagret är det första i världen i sitt slag. Invigningen blir startskottet för en två år lång testperiod som ska pågå fram till 2024. I framställningen av fossilfritt stål och järn spelar vätgaslagret en stor roll. Genom att producera fossilfri vätgas då det förekommer mycket el, till exempel vid stark blåst, och använda lagrad vätgas när elsystemet är ansträngt kan en stabil produktion av järnsvamp säkerställas.
Andreas Regnell är styrelseordförande på Hybrit Development AB och chef för Strategic Development på Vattenfall. I ett pressmeddelande pratar han om vikten att möta klimatutmaningen med hjälp av HYBRIT och den nya testanläggningen.
– Vi vill utveckla HYBRIT så att det passar väl in i det framtida elsystemet med mer väderberoende elproduktion. Lagret är unikt och än en gång tar HYBRIT-initiativet täten i den fossilfria omställningen. HYBRIT är mycket viktigt för att kunna möta klimatutmaningen och möjliggöra ett fossilfritt liv inom en generation.
Även Klara Helstad, chef för enheten hållbar industri vid Energimyndigheten, har kommenterat testanläggningen.
– Pilotanläggningen är viktig för att på riktigt testa och förstå hur storskalig vätgaslagring fungerar. Lagring av vätgas kommer att vara en viktig pusselbit för en fossilfri värdekedja för järn- och stålindustrin men också i ett framtida robust elsystem.
Pilotanläggningen i Svartöberget har en storlek på 100 kubikmeter. Det kan senare bli aktuellt med ett fullskaligt vätgaslager på 100 000 till 120 000 kubikmeter, vilket i så fall har kapacitet att lagr upp till 100 GWh el omvandlad till vätgas, vilket räcker för att försörja en fullstor fabrik för järnsvamp i tre till fyra dagar.
SSAB, LKAB och Vattenfall investerar sammanlagt 259 miljoner kronor, delat på tre, i själva vätgaslagret, och Energimyndigheten går in med med 72 miljoner kronor i projektet.