Gruvkonflikter blir allt vanligare enligt ny forskning
Av Daniel Fjellborg vid Luleå tekniska universitet har i en statsvetenskaplig avhandling tittat på motståndet mot nya svenska gruvetableringar.
Han har identifierat och analyserat 16 gruvkonflikter, och djupstuderat vad som hände i Kallak/Gállok och Norra Kärr.
Enligt avhandlingen ökar gruvmotståndet i Sverige, och gruvmotståndarna går till väga på flera olika sätt, de använder sig av till exempel av civil olydnad, rättsprocesser, lobbying av politiker och demonstrationer.
Miljörörelsen engagerar sig både i norr och i söder, de får dock sällskap av två olika aktörer, med olika strategier, beroende på var i landet gruvan planeras.
I norra Sverige spelar samebyarna en framträdande roll och åberopar ofta olika internationella avtal om urfolks rättigheter som Sverige har undertecknat.
I södra Sverige kommer motståndet ofta från jordbrukarna, och då är det främst LRF som ger sig in i en mer politisk strid.
– Att samebyarna väljer den juridiska strategin genom att fokusera på tillståndsprocessen handlar inte bara om att de har tillgång till internationell rätt. Av historiska skäl tror de inte att politikerna är mottagliga för argument om samers rättigheter och renskötsel, förklarar avhandlingens författare, Daniel Fjellborg i ett pressmeddelande.
– LRF väljer politisk påverkan eftersom organisationen har större tilltro till politiker och att de lyssnar på argument som handlar om matproduktion.
Han noterar också att politisk påverkan är vanligare i Sverige än i många andra länder, och ser en förklaring i att tilliten till politiker är förhållandevis hög här.
Daniel Fjellborg förklarar i avhandlingen att de politiska beslutsfattarnas har ett intresse av att få aktörerna att välja vissa strategier framför andra.
Ett exempel är att man försökt att utforma tillståndsprocesserna så att organisationer ska delta i processen i stället för att protestera på andra sätt.
Enligt avhandlingen lyckas detta dock inte alltid, Daniel Fjellborg uppger att det är relativt svårt för gruvmotståndare att vinna en rättsprocess i Sverige.
Han noterar också detta inte innebär att gruvmotståndare avstår från att driva sin sak juridiskt, att rätten används som en politisk arena för att bilda opinion och att beslutsfattare försökt mildra konflikten genom att bjuda in vissa aktörer till dialog.
– Fallet Kallak/Gállok visar att det inte fungerar. I stället sker en sorts arbetsfördelning mellan aktörerna där de som inte är inbjudna till dialogen blir mer motiverade att protestera publikt, säger Daniel Fjellborg.
Hela avhandlingen kan läsas här.