Fler kvinnor på LKAB efter medveten satsning
Gruvbranschen är mycket mansdominerad. Men situationen går att förändra. Det visar en medveten satsning som LKAB i Norrbotten gjort.
Lena Abrahamsson forskar kring genus, produktion och organisationsförändringar och har under många år studerat gruvbranschen, både i Sverige och i Australien. De domäner hon undersökt är mycket mansdominerade, ja, nästan enkönade. Totalt i Sverige består gruvföretagen av 84-88 procent män; kvinnorna är oftast chefer, ingenjörer och tekniska experter. Om man enbart tittar på gruvarbetarna är siffran så hög som 96 procent män. Några undantag finns, Bolidens gruva i Aitik har till exempel 16 procent kvinnor bland gruvarbetarna.
– Det fanns ända fram till för 30 år sedan ett öppet motstånd i svenska gruvor mot att kvinnor skulle arbeta där, säger Lena Abrahamsson. Attityderna har förändrats, men med den historien i bagaget har det varit svårt att rekrytera kvinnor till branschen. LKAB upplevde det som ett problem och beslutade sig för några år sedan för att göra något åt situationen.
Gruvgymnasier med 50 procent tjejer
I sin satsning arbetar LKAB på flera olika fronter. En liten, men viktig sak är att bolaget ser till att det alltid finns bilder på både kvinnor och män i sin marknadskommunikation och i sitt informationsmaterial. Detta för att visa att arbetsplatsen är attraktiv för båda könen. Kvinnorna på bilderna framställs alltid som professionella utövare för att betona att de kan göra karriär i bolaget.
LKAB driver i dag också gruvgymnasier i Kiruna, Gällivare och Malmberget där man utbildar processoperatörer och där ungefär 50 procent av eleverna är tjejer. Vidare så arbetar man med ett mentors- och traineeprogram för ledarrekrytering där man försöker ha 50 procent kvinnor. Bolaget arbetar även tydligt med attityder inne i organisationen. Lena Abrahamsson har bland annat haft ett flerårigt forskningsprojekt tillsammans med LKAB där gruvarbetarna fått diskutera fördomar, attityder och jämställdhet på arbetsplatsen.
– LKAB driver verkligen frågan och det har gett resultat, konstaterar Lena Abrahamsson. På några år har andelen kvinnor i verksamheten ökat från 7 till 13 procent och på ingenjörs- och ledarbefattningar är man i dag uppe i 20 procent.
Vad händer i nystartad gruva?
Ett av Lena Abrahamssons kommande projekt är att följa hur det går för den gruva som Northland Resources ska starta i Pajala om några år. Kommer den att få samma könsuppdelning som det traditionellt är i gruvor? Hur ska den nya gruvan förhålla sig till det omgivande samhället när få kvinnor arbetar i gruvan?
– Det ska bli intressant att se om Northland Resources kan bryta gamla invanda mönster, menar Lena Abrahamsson. Ett recept för att kunna göra det är att satsa på riktade utbildningar och rekryteringar i ett tidigt skede.
100 procent män i kolgruvorna
Hur ser det då ut i övriga världen när det gäller könsfördelningen i gruvbranschen? Lena Abrahamsson konstaterar att det mesta talar för att det i många länder är ännu mer mansdominerat än i Sverige. Hon har själv på plats undersökt arbetet vid kolgruvor i Australien och där var 100 procent män.
– I kolgruvor är det ofta så, där är det mer manuellt arbete än i järnmalmsgruvor där en hel del av arbetet sköts i manöverrum. Men det varierar i olika länder och olika gruvor. Det finns ett radikalt exempel från Australien från en diamantgruva som redan från starten bestämde sig för att ha hälften män och hälften kvinnor i arbetsstyrkan.
Kvinnor i gruvorna på 1700-talet
En historisk tillbakablick visar att det fanns många kvinnor i gruvorna på 1700-talet. De kallades för gruvpigor och arbetade med att hacka och borra. När gruvorna mekaniserades på 1800-talet försvann i stort sett alla kvinnor från branschen och i Sverige har situationen varit statisk under hela 1900-talet. När LKAB startade i början av förra seklet var några få procent kvinnor och så såg det ut ända fram till 2000-talet.
– Det ska bli spännande att se om fler gruvföretag de närmaste åren kan följa LKAB:s exempel och utvecklas till arbetsplatser som är mer jämnt fördelade mellan könen, säger Lena Abrahamsson.
Information från Nolia
Tillsammans skapar vi framtidens mötesplatser. Attraktiva mötesplatser för affärer, information och kompetensutveckling. Mässan Stora Nolia är regionens årliga mötesplats för näringslivet och Sveriges besöksmässigt största årliga mässa. Nolia AB, Norrlands största mässarrangör, ägs av Umeå och Piteå kommun. Mer information om Nolia finns på hemsidan: www.nolia.se
