– Vi har arbetat för detta i över ett års tid, så det är fantastiskt kul att vi gått i mål. Det har varit ett intensivt lobbyarbete, säger Kristin Geidenmark Olofsson, i ett pressmeddelande.

Ett tiotal länder har redan visat intresse för att delta, däribland Tyskland, Kina, Frankrike, Indien och USA. Gruppen, som får namnet "Mechanical and Chemical Recycling", kommer att fokusera på mekanisk och kemisk återvinning inklusive de steg som kommer precis före återvinningen.

– Detta är stort. Sverige har skapat sig en plattform som kan komma att påverka hur plast återvinns i hela världen. Nu gäller det bara att vi gör det mesta av det, säger Johan Dahlgren, projektledare för plast vid SIS, Swedish Standards Institute.

För ett och ett halvt år sedan bildade SIS en svensk arbetsgrupp för miljöaspekter. Sedan dess har drygt 20 organisationer och över 30 experter anslutit sig till arbetet. I början av 2018 erhölls stöd från Naturvårdsverket vilket gjort den internationella etableringen möjlig.

Identifiera behov

Den internationella gruppens första uppgift blir att identifiera de största behoven av standarder inom området, vilket kommer att publiceras i den av Sverige initierade rapporten Plastics - Recycling - State of the Art Review and the Needs of Standards. Sedan ska standarden ISO 15270 Plastics - Guidelines for the Recovery and Recycling of Plastics Waste revideras för att bland annat uppdatera och sätta definitioner samt nomenklatur.

– Vad fokus exakt blir efter det är inte bestämt, men troligtvis kommer det att handla om att utveckla nya kvalitetsstandarder, testmetoder, material- och produktspecifikationer, utvärderingskriterier och/eller processbeskrivningar för återvunnen plast. Design för plaståtervinning är också ett område som kan vara intressant, säger Johan Dahlgren.