Här är kompetensen som industrin skriker efter
Av Filipstad. Bergsskolan kommer att genomgå stora förändringar framöver, eftersom Luleå Tekniska universitet dragit sig ur läggs deras utbildningar ner.
Förhoppningen är att komma tillbaka under Yrkeshögskolans paraply, men Christian Lång blir en av de sista som går ingenjörsutbildningen i dess nuvarande form.
Skolan har länge utbildat både ingenjörer och tekniker inom två fält: berg och metall.
Där bergssidan varit hyfsat välbesatt är det glesare mellan studenterna på metallsidan och Christian Lång, som går sista året på ingenjörsutbildningen för materialteknik och metallurgi har inte många klasskamrater
– Vi är fyra i min klass, säger han.
Även om det på sätt och vis är skönt att få ha lärarna i princip för sig själv vore det bra om fler insåg att här finns det jobb att hämta, förklarar han.
– Både tekniker och ingenjörer behövs.
Den kvartett som utexamineras i vår får det kort sagt svettigt om de ska försöka fylla alla hål som finns inom stålbranschen.
Christian Lång tror att bristen på intresse framförallt beror på att metallbranschen inte är tillräckligt känd.
– Stålindustrin är stor i Sverige, men ofta på små orter där utbildningsnivån är lägre.
Christian Lång rekommenderar att man vågar ta steget, både han själv och hans klasskamrater kommer från mindre orter.
– Jag kommer från Fagersta och har en familj där man jobbat mycket med stål, jag visste att det fanns en framtid där.
Han beskriver utbildningen som nischad och praktiskt inriktad. Studenterna lär känna materialen på djupet för att sedan kunna felsöka och utveckla processerna.
Skolan har flera väl utrustade labb, här hittar vi till exempel ugnar och ett ljusoptiskt mikroskop som används bland annat för att kunna identifiera fel i värmebehandlade material.
I ett annat rum hittar vi en nyinköpt dilatometer, en analysutrustning som mäter längdförändringar i uppvärmt stål vid olika temperaturer.
Dilatometern kom till användning nyligen när ett företag levererade ett ”case” – det är inte ovanligt att ett företag presenterar ett faktiskt problem som studenterna sedan får analysera och presentera en lösning på.
– Det ger en helt annan känsla att lösa ett ”riktigt” problem.
Att fläta ihop undervisningen och verkligheten ska ge studenterna en inblick i vad som väntar därute.
Även företagen har mycket att vinna på att medverka, de får sitt problem löst men kommer också närmare studenterna – rekryteringsbehoven är enorma och företagen sliter och drar ofta i studenterna långt innan examen.
Christian Lång själv är ett bra exempel.
– Jag har tjuvstartat med mitt exjobb och jobbar nu som ingenjör på Hällefors samtidigt som jag pluggar.