Både upp och ned för metallpriserna
Järnmalmspriset har stigit med 50 procent under de sex första månaderna, och nådde samma nivå som i början av 2015, cirka 120 dollar per ton för järnmalmsslig. Orsaken är minskad produktion, dels i Brasilien till följd av den stora dammolyckan tidigare i år, dels i Australien efter den tropiska cyklonen. Under juli månad har priset sjunkit något.
Nickelpriset var den enda basmetallen med markant prisstegring, plus 34 procent efter nedgång under mars – maj månad. Prisökningen beror mycket på att det stora nickelproducerande landet Indonesien överväger att återigen förbjuda metallexport av nickel. Detta för att bygga upp en egen metallindustri. Det tidigare exportförbudet hävdes 2017.
Övriga basmetaller har haft samma utveckling med en uppgång under årets första månader för att sedan sjunka betydligt. Förändring av basmetallpriserna under 2019: koppar (- 2 %), bly (0 %), zink (- 5 %) och aluminium (- 3 %). Orsaken till nedgången är framförallt det allt mer eskalerande handelskriget mellan USA och Kina.
Ädelmetallerna som till stor del används som värdesäkring under dåliga tider steg under perioden: guld (+ 12 %), silver (+ 5 %), palladium (+ 10 %) och platina (+ 7 %).
Batterimetallerna fortsätter att sjunka i värde. Under året har Litium och Kobolt sjunkit med 19 respektive 14 procent. Orsaken är komplex, med minskande subventioner, substitut, ökat utbud och handelskrig som möjliga orsaker.
