Debatt: Bromsa inte gruvnäringen – Europa behöver kritiska råmaterial
I en debattartikel i Ny teknik berättar branschorganisationen Svemins vd Maria Sunér Fleming hur hon ser på gruvnäringen.
EU:s nya åtgärdsprogram för att trygga råmaterialförsörjning och minska importberoende av metaller och mineral sätter sökarljuset på Europas mesta gruvnation – Sverige.
Men här har ineffektiva tillståndsprocesser bromsat branschen i åratal. Nu är det hög tid att Sverige genomför en radikal förändring kring tillståndsgivning och utvecklar en samlad nationell råmaterialstrategi.
Hon berättar vidare att förra året blev både malmproduktionen och omsättningen de högsta någonsin i svensk gruvindustri. Dessutom har 2020 fortsatt starkt trots coronapandemin.
När orderingången sjönk drastiskt i de flesta branscher mellan mars och april i år med upp emot 35 procent, så steg orderingången i gruvindustrin faktiskt med 3 procent.
Gruvbranschen har inte överhuvudtaget nyttjat korttidspermitteringar utan producerat för fullt, skriver hon.
Gruvnäringen är en avgörande del av basen i det svenska näringslivet och i den svenska ekonomin. Det är starten på många och långa värdekedjor som byggt och bygger den svenska industrins framgång.
Att branschen är så stabil innebär bland annat fortsatta skatteintäkter och att investeringar kan ske som skapar arbetstillfällen. Och i Sveriges både unika och rika berggrund finns många av de ämnen som är centrala byggstenar för framtidens samhällen, menar hon.
Här finns potential för över hälften av ämnena på EUs nya lista över kritiska råmaterial. Här finns också rika tillgångar på samhällsbärande metaller som järn och koppar.
Sverige har nu alla möjligheter att nu slå fast sin position som Europas ledande leverantör av hållbart producerade metaller och mineral.
Att det inte startat någon ny gruva på tolv år utanför redan etablerade gruvområden, som prövats mot såväl miljöbalken som minerallagen förklarar hon med att dagens tillståndsprocesser är ineffektiva och politiken handlingsförlamad.
Branschen välkomnar därför EUs nya initiativ för ökad självförsörjning av metaller och mineral och även den översyn av miljöbalken som svenska regeringen nyligen tillsatte.
Men det räcker inte. För att framtidssäkra klimatomställningen, samhällets och industrins behov behöver Sverige skyndsamt en samlad råmaterialstrategi.
Hon nämner fyra saker den bör innehålla:
- En tydlig satsning på en modern och hållbar svensk gruv- och mineralnäring.
- Stärkta förutsättningar en effektiv, förutsägbar och rättssäker tillståndsprövning för gruv- och mineralverksamhet.
- Ökade statliga satsningar på forskning och innovation. Sveriges unika gruvkluster måste värnas.
- Långsiktig försäkran om tillgång till koldioxidneutral, konkurrenskraftig och leveranssäker el.
Gruvnäringen är beredd att satsa – om rätt förutsättningar finns. Statsminister Stefan Löfven hade helt rätt när han tidigare i veckan slog fast att alla tillståndsprocesser måste bli snabbare. "För att vi har en klimatomställning som tar tid", som han konstaterade i samband med invigningen av Hybrits pilotanläggning i Luleå.
Men just nu bromsas branschen effektivt av politikens ambivalens och myndigheternas kräftgång kring tillståndsgivning. Här kan statsministern ta ett initiativ för att framtidssäkra såväl klimatomställningen som gruv- och mineralnationen Sverige: En samlad råmaterialstrategi.
