Ny rapport: Arbetslösheten kommer stanna länge
Den ökande smittspridningen stoppar den uppgång i ekonomin som påbörjades under tredje kvartalet, och i flera branscher är det fortsatt nattsvart med stor risk för konkurser och uppsägningar. För industrin däremot går det något bättre. Det visar Svenskt Näringslivs nya konjunkturbedömning.
Enligt Svenskt Näringsliv beräknas arbetslösheten nå närmare 9,5 procent under 2021 och krisen förväntas även ge en än högre långtids- och ungdomsarbetslöshet. Långtidsarbetslösheten mäts som de som varit arbetslösa mer än 12 månader.
– Arbetslösheten är vår riktigt stora utmaning. En redan tidigare problematisk situation med många som har svårt att komma in på arbetsmarknaden förvärras nu ytterligare av krisen. Det finns en stor risk att arbetslösheten permanentas på en hög nivå. Det är viktigt att så många företag som möjligt överlever krisen så att inte ännu fler jobb slås ut, säger Bettina Kashefi, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.
Efter en nedgång i smittspridningen under sommar och tidig höst har kurvorna nu åter vänt uppåt, vilket lett till nya nedstängningar, restriktioner och förändringar i människors beteenden. Detta har i sin tur slått hårt mot den återhämtning som inleddes under det tredje kvartalet.
Den här gången förväntas dock inte industrisektorerna få en lika stor smäll, utan det är främst handel, service och besöksnäringar som förväntas ta stryk i andra vågen. Bettina dock att det kan dröja ända till 2023 innan Sverige lyckats komma ur lågkonjunkturen.
– Den tidigare utvecklingen som kunde beskrivas som ett ”V” har nu förbytts till ett ”W”. Tillväxten kommer att falla igen under det fjärde kvartalet. Ekonomin räddas av de nära förestående vaccinerna och därför kan tillväxten förväntas öka nästa år. Men först en bit in på 2023 beräknas Sverige vara ur lågkonjunkturen. Och återhämtningen är skör, det finns stora nedåtrisker, säger Bettina.
Trots att V-scenariot förbytts till ett W har Sverige och omvärlden än så länge kunnat undvika att upprepa de kraftiga BNP-fallen från i våras. Detta ska bero på de omfattande statliga stödprogrammen. Sveriges statskuld ökar, men från mycket låga nivåer, och enligt Svenskt Näringsliv finns det utrymme för ytterligare satsningar.
BNP förväntas dock falla med 3,1 procent i år och öka med lika mycket 2021. År 2022 tar tillväxten fart och beräknas uppgå till 4,5 procent.