Den nya tekniken innebär att inblandning av grönlutslam - ett restmaterial från massaindustrin kan vara ett alternativ till bentonit vid förbättring av tätheten i morän. 

Den främsta målsättningen vid täckning av gruvavfall är att minimera den totala syrenedträngningen genom tätskiktet till det underliggande gruvavfallet och därmed begränsa vittring och urlakning av exempelvis tungmetaller. 

Samarbetet är en del av Horizon 2020-projektet PaperChain. I projektet har Boliden, Ragn-Sells, Ecoloop, Luleå tekniska universitet och Rise processum i nära samarbete med ett antal massabruk gemensamt utvecklat den nya gruvtäckningstekniken. 

Ragn-Sells hanterar idag en rad olika restströmmar, från exempelvis massabruk.

– I vår affärsverksamhet är en viktig del att hitta värden och användningsområden för material och restströmmar som ofta betraktas som avfall. Tekniken att använda grönlutslam från massabruk för att åstadkomma tätskikt för gruvavfall är ett bra exempel på det, säger Pär Odén, affärsprojektledare på Ragn-Sells.

Ett öppet arbetssätt över branschgränserna var viktigt för att kunna ta steget från tester i labbmiljö till demonstrationstester i fält.

– Det identifierades ett behov inom gruvindustrin, samtidigt som det fanns ett material från skogsindustrin med egenskaper som kan testas mot de specifika kraven som finns för att ett material ska anses lämpligt som en syrebarriär. Genom ett Horizon 2020-projekt som PaperChain har vi fått möjligheten att samarbeta genom hela affärskedjan och involvera aktörer ur varje del, vilket inneburit en snabbare utvecklingsprocess och möjlighet att testa den nya tekniken i stor skala, säger Gunnar Westin, affärsutvecklare på Rise processum.

Luleå tekniska universitet kommer nu att följa upp och utvärdera funktionen av det tätskikt som testats.

– Det är glädjande att kunnat bygga en demonstrationsyta i stor skala som kommer att kunna följas upp och utvärderas. Huvudalternativet till förbättring av morän med grönlutslam är idag inblandning av bentonit, vilket innebär ett högre klimatavtryck och är kostsamt. Ytan kommer att vara tillgänglig under en längre tid, vilket är av stort intresse för våra doktorander, säger Chistian Maurice, biträdande professor på Luleå tekniska universitet.

- Nu när testytan i Garpenberg är klar ser vi på Boliden fram emot att se resultatet av det här forskningssamarbetet. Vi kommer noggrant att övervaka dess långsiktiga resultat och hoppas att det möter våra förväntningar, säger Rodrigo Jr Embile, utvecklingsingenjör på Boliden.