2

Bilder

Några exempel på hur mycket pågående vätgassatsningar kan minska utsläppen av koldioxid. Diagram: Fossilfritt Sverige

Av Martin Wanerholm den 1 februari 2021 13:00

Fossilfritt Sverige har överlämnat sin vätgasstrategi till regeringen. Strategin är framtagen i samarbete med flera företag och andra aktörer inom vätgasens värdekedja och innehåller förslag på vad som behöver göras för att Sverige ska kunna utnyttja vätgasens fulla potential i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser och stärka företagens konkurrenskraft.

Priset på förnybar el har minskat de senaste åren och när priset på elektrolysörer nu är på väg åt samma håll har intresset för förnybar vätgas ökat inom såväl industrin, transportsektorn som för att balansera elnätet. Vätgas baserad på förnybar el beräknas vara billigare än vätgas med fossilt ursprung före 2030 och i den vätgasstrategi som organisationen Fossilfritt Sverige nu lämnat till Regeringen föreslås att enbart fossilfri vätgas ska premieras.

De vätgasrelaterade projekt som redan planeras i Sverige inkluderar HYBRIT:s och LKAB:s satsningar på koldioxidfritt järn och stål, Preem och ST1:s produktion av biobränslen, Perstorps ”Project-Air” för hållbar metanoltillverkning.

I strategin framgår att de vätgasrelaterade projekt som planeras i Sverige har potentialen att tillsammans minska Sveriges utsläpp med drygt 30 procent (16 miljoner ton koldioxidekvivalenter) till 2045. Därutöver kan export av klimatförbättrade produkter minska utsläppen i andra länder. LKAB:s koldioxidfria järnsvamp skulle kunna reducera utsläppen med 30 miljoner ton hos deras kunder utomlands.

Strategin pekar särskilt ut elkapaciteten som den stora utmaningen. Baserat på de hittills planerade vätgasprojekten föreslås ett planeringsmål för elektrolyskapacitet på 8 GW år 2045. Det kommer att kräva cirka 55 TWh el. På kort sikt måste politiken därför möjliggöra snabbare tillståndsprocesser men på längre sikt behöver även elproduktionen öka.  

Några av förslagen till regeringen som tas upp i strategin är:

• Regeringen bör senast 2022 sätta ett planeringsmål om att ha 3 GW installerad elektrolyskapacitet år 2030 och minst 8 GW år 2045 för att möjliggöra en fossilfri utveckling inom flertalet sektorer.
• Regeringen bör under 2021 ge Svenska kraftnät i uppdrag att ta fram en elnätsplan som bland annat svarar på vilka elledningar som är prioriterade för att industrin ska kunna elektrifieras i tillräckligt hög takt, och med vilken tidsplan elledningarna bör dras.
• Regeringen bör under 2021 ge i uppdrag till Energimarknadsinspektionen att skapa en reglering med intäktsram för vätgasledningar. Utbyggnad av vätgasledningar bör vara koncessionspliktiga på motsvarande sätt som elledningar hos Energimarknadsinspektionen.
• Regeringen bör under 2021 ge i uppdrag till Energimyndigheten att skapa en utlysning för regioner i Sverige som show-rooms för att testa och demonstrera sektoröverskridande vätgassystem. Målet är att etablera ett par svenska vätgaskluster (”Hydrogen Valleys”).
• Regeringen bör se över lagen om miljötillstånd så att de industrier och energietableringar som redan idag producerar och använder vätgas i stor skala och som vill ställa om till en mer klimatanpassad produktion av vätgas inom samma slutna industriområde endast behöver göra en ändringsanmälan istället för att som idag behöva ansöka om ett nytt miljötillstånd.
• Regeringen bör under 2021 snabbutreda ett produktionsstöd för projekt med fossilfri vätgas under en introduktionsfas genom ”Carbon Contract for Difference”, ett system där staten ger support baserat på projektets koldioxidminskning relaterat till EU ETS-priser.

Hela strategin kan läsas här: https://fossilfrittsverige.se/wp-content/uploads/2021/01/Vatgasstrategi-for-fossilfri-konkurrenskraft.pdf

Fossilfritt Sverige startades på initiativ av regeringen 2015 innan FN stora klimatmöte i Paris och samlar aktörer i form av företag, kommuner, regioner och organisationer som ställer sig bakom deklarationen om att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.