Vd-intervju: De vill bli nya gruvaktören i Sverige
Av Grängesbergs Exploration Holding med vd Christer Lindqvist i spetsen satsar nu för fullt för att bli en gruvaktör att räkna med. Bolaget står på flera ben: Dannemoraprojektet, Apatitprojektet och Sala Bly.
— Vår vision är att få igång järnmalmsproduktionen i Bergslagen. Det har tidigare visat sig vara svårt och skälet till det är att det varit för små enheter och därför måste det ske konsolidering, säger Christer Lindqvist.
Christer hade egentligen lämnat gruvbranschen för några år sedan men lockades tillbaka.
— Det gör mig ledsen att se de här bygderna där det finns möjligheter men ingen jobbar med det. Jag sa till mig själv att jag kan ju det här och ville se som om jag kunde göra någonting.
Exteriörbild av Dannemora Gruva. Här finns enligt Grängesberg Exploration 25 miljoner ton kända och indikerade järnmalmstillgångar.
Foto: Grängesbergs Exploration
Vi har jättegoda förutsättningar. Håller sig bara malmpriset kommer det här bli bra.
Christer Lindqvist vd Grängesbergs Exploration Holding
Apatitprojeket
Bolaget ska nu undersöka förutsättningarna att återvinna apatit innehållande fosfor, som kan användas till mineralgödsel, och kanske även sällsynta jordartsmetaller som ligger deponerade i sandmagasin och avfallsdammar i Grängesberg efter den tidigare järnmalmsbrytningen under åren 1950-1974.
— Apatitprojektet är ett återvinningsprojekt. Vi vet från historiska data att apatiten håller hög kvalitet jämfört med den råvara som används idag. Den innehåller inte kadmium som annars är en vanlig förorening i mineralgödsel.
Bolaget uppskattar att det finns 4-5 miljoner ton anrikningssand med innehåll av apatit. Den historiskt angivna fosforhalten i anrikningssanden uppgår till 2,2-2,7 procent och 0,3 procent sällsynta jordartsmetaller. Förhoppningen är att kunna producera cirka 75 000 ton apatit per år.
— Det är ingen jättefyndighet men den håller oss igång cirka sju år utan allt för stora investeringar och därför har vi bedömt att det är ett bra startprojekt.
För att genomföra projektet krävs miljötillstånd från Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation och tillstånd för vattenverksamhet. De hoppas kunna börja producera inom 2 till 3 år.
Dannemoraprojektet
Nästa steg för Grängesbergs Exploration Holding är att återstarta järnmalmsbrytning i Dannemora gruva, ett projekt som kommer att genomföras parallellt med apatitprojektet.
— Dannemora är ett bra första projekt i en potentiell framtida konsolidering av flera verksamheter.
I Dannemora finns det mycket utrustning som går att använda igen bland annat det här gruvspelet som aldrig kom i bruk förra gången. Foto: Grängesbergs Exploration
Gruvproduktion i Dannemora kan spåras 700 år tillbaka och har skett i olika omgångar. Produktionen återstartades senast av Dannemora Mineral 2012 efter att gruvan varit i träda sedan 1992 då den lades ned av SSAB. Gruvan var i produktion fram till och med 2015 då den lades ned på grund av konkurs. Christer var med i uppstarten förra gången det var aktuellt.
— Jag känner till både fördelarna och utmaningarna. Det vi gör nu är baserat på driftserfarenheterna man hade i Dannemora och den kunskap jag och min grupp har. Vi ser potentialen att producera högkvalitativa produkter, framförallt järnmalmskoncentrat.
Enligt Christer var problemet förra gången att det satsades på för lågförädlad malm samtidigt som kunderna krävde allt högre kvalitet. Det gav därför inte tillräcklig lönsamhet.
— Det kostar lika mycket att bryta råmalmen oavsett vad du gör med den uppe i anrikningsverket. Premien för högre kvalitet är så väldigt stor att det är lönsamt att höganrika. Man får inte bara mer betalt utan man kommer in i ett segment på järnmalmsmarknaden där det inte är lika stor konkurrens.
Inför återstarten 2012 gjordes omfattande investeringar i anläggningar samt modernisering av den befintliga infrastrukturen både i gruvan och ovan jord. En stor del av dessa bedöms kunna nyttjas i den nu planerade verksamheten vilket enligt bolaget sänker startkostnaden rejält. Bland annat finns en ny men aldrig använd malmhiss som ska underlätta arbetet.
— Stora investeringar är tagna som vi kan dra nytta av. Vi behöver inte göra om dem utan vi behöver bara göra rätt i anrikningsverket. Det handlar om att krossa bättre och mala som bara den.
Christer har samlat en grupp med personer som har god kunskap om gruvan.
— Det finns en kunskapsmassa och entusiasm kring gruvan som är helt fantastisk i projektgruppen. Det gör det här projektet bra och roligt att leda.
Bolagets mineraluppskattning säger att i gruvan finns 25 miljoner ton kända och indikerade tillgångar samt ytterligare drygt 4 miljoner ton antagen tillgång. Det finns bearbetningskoncession för området giltig fram till 2032, däremot behövs ett nytt miljötillstånd från Mark- och miljödomstolen för att starta upp verksamheten igen.
Den nystartade gruvan beräknas av bolaget ge upp till cirka 120 arbetstillfällen och här är produktionsstarten beräknad till om cirka tre år.
Bolaget har nu tagit in kapital för att genomföra förstudier för att se om projekten är ekonomiskt och tekniskt genomförbara. Foto: Grängesbergs Exploration
Sala Bly
Grängesberg Exploration Holding har även dotterbolaget Sala Bly som har sitt ursprung i blyutvinning och startade sin verksamhet redan i slutet av 1800-talet. Dotterbolaget tillverkar olika blyprodukter baserade på återvunnet bly, främst från förbrukade bilbatterier.
— Det är en nischad verksamhet, det är den enda blyförädlingsfabriken i Norden.
Den årliga produktionsvolymen uppgår till cirka 1000 ton extruderade eller valsade produkter.
Exempel på produkter är ammunitionstråd, anoder, röntgen/radiakskydd och batterianslutningar.
Christer ser även potential för att utveckla verksamheten ytterligare och nämner bland annat applikationer för radonskydd i nybyggda fastigheter.
Sala Bly har ingen koppling till övriga projekt men är ändå bra att ha med i portföljen.
— Det Sala Bly bidrar med är kassaflöde. Det är trevligt att kunna skicka fakturor och inte bara göra av med pengar. Det är en del i idén i att inte köra torrt utan ha kassaflöden i alla lägen.
Framtiden
Bolaget har nu tagit in kapital för att kunna påbörja arbetet,
— Nu ska vi genomföra de nödvändiga förstudier som krävs och ta fram underlag för miljöansökningar.
När det gäller miljöansökningar är Christer positiv då det gäller redan befintlig industrimark vilket inte innebär så mycket motstående intressen. De kommer även satsa på beprövad teknik för att minimera de tekniska riskerna. Men det finns naturligtvis utmaningar på vägen.
— Marknadspriset på järnmalm är något vi inte kan påverka och sedan är det viktigt med tillgång till finansiering vid rätt tidpunkt. Övriga saker hanterar vi med tanke på den kännedom vi har om projektet.
Christer är positiv till framtiden.
— Vi har jättegoda förutsättningar. Håller sig bara malmpriset kommer det här bli bra.
