KTH och Lesjöfors ska snabbt framåt – följer Elon Musk
I ett framtidsblickande studentprojekt på KTH håller en pod (kapsel) som ska färdas framåt i 550 km/h på att tas fram. Projektet följer Hyperloop-konceptet som Elon Musk initierat, och i KTH:s bidrag till tekniken kommer fjädrar från Lesjöfors att vara med på resan.
I framtiden är det inte omöjligt att en ny typ av transport tar oss fram över världen – en höghastighetslösning där det skulle gå att ta sig från Göteborg till Stockholm på 30 minuter. Detta hade varit möjligt om Hyperloop-konceptet som är grundat av Elon Musk lyckas nå upp till sina målsatta hastigheter på upp till 1 200 km/h.
Hyperloop-konceptet är en teknik som är under utveckling, och konceptet består ev en pod som placeras i en tunnel eller tub och färdas med hjälp av levitation (svävarteknik) driven av magnetism. Svävartekniken eliminerar friktion mot underlag och eftersom tuben utgör en stängd miljö är den skyddad från yttre påverkan. I tuben dras lufttrycket ned till nära nog vacuum och det minskade luftmotståndet gör att farten kan ökas avsevärt med reducerad energiförbrukning.
Konceptet samlar just nu forskarvärlden, studenter, designers, programmerare, riskkapitalister och övrigt näringsliv i gränsöverskridande utvecklingsprojekt, och höghastighetslösningen med Hyperloop är tänkt att bli både snabbare, säkrare, billigare, bekvämare och mer energieffektivt jämfört med dagens transportsystem.
Några som är med och tävlar om att utveckla den banbrytande tekniken är en studentgrupp från KTH, och deras mål är att designa och bygga en prototypkapsel med en toppfart på 550 km/h med 1-2 minuters accelerationstid. I KTH:s koncept fins två stöttepelare, en linjär induktionsmotor och magnetisk svävarteknik. Redan idag har gruppen varit med i Hyperloop-tävlingar med sin pod.
– För att kunna komma upp i hastigheter på över 1 000 km/h krävs en teknik som bygger på levitation. En del lag har istället använt sig av hjul och placerat sig högt i tävlingar, men vid 500 km/h och uppåt kommer friktionen från hjulen snabbt växa sig för stor för att podden ska kunna fortsätta öka i hastighet, säger Claes Henriksson, lagkapten för studentgruppen KTH Hyperloop.
I KTH-gruppens pod används flera olika komponenter, bland annat finns Lesjöfors fjädrar med på tåget som ska användas till den laterala styrningen av podden. Eftersom en Hyperloop-pod till större del färdas friktionsfritt är det oerhört viktigt att podden inte kommer i för mycket kontakt med den monoräls som den färdas längs med. Här ska fjädrarna säkerställa att podden alltid håller rätt kurs och inte skaver mot rälsen.
Fjädrarna finns även med för säkerhetsskäl eftersom det finns risk för allvarlig skada om podden skulle åka in i monorälsen under höga hastigheter.
– Vi är glada att vara en del av ett så spännande och viktigt framtidsprojekt. Att sponsra studenter handlar både om att knyta viktiga kontakter för framtiden och att sprida kunskap om vår unika fjäderexpertis, säger Mattias Hartvigsson, produktspecialist på Lesjöfors.
Trots att Hyperloop-tekniken tar betydande steg framåt är det en lång väg kvar innan visionerna om Hyperloop kan realiseras, och experter tror att Hyperlooptekniken kan börja rulla ut på bred front runt 2030. Vissa länder har däremot ännu högre ambitioner och bland annat Saudiarabien och Förenade Arabemiraten har som mål att redan 2024 ha en hyperloop i drift.
