Foto: Colourbox

Analysen ingår i regeringsuppdraget Industriklivet. En ny breddning av Industriklivet ska ge möjligheter för industrin att, utöver en minskning av sina egna utsläpp, också bidra till samhällets klimatomställning genom sina produkter och tjänster.

– Ny teknik finns och dessa nya lösningar behöver nu testas, skalas upp och kommersialiseras om vi ska nå klimatneutralitet till 2045, säger Paula Hallonsten, enhetschef Policyenheten på Energimyndigheten i ett meddelande.

Årets analys visar att industrin gör stora satsningar på nya tekniker kopplade till bland annat vätgas och elektrifiering för att nå klimatmålen. I de branscher som har stora processrelaterade utsläpp sker i dag stora satsningar på innovativa och teknikskiftande lösningar för att minska utsläppen.

Industrin står för en tredjedel av de fossila växthusgasutsläppen i Sverige, varav omkring två tredjedelar kommer från processer för tillverkning och bearbetning, berättar Energimyndigheten.

Analysen slår fast att i järn- och stålindustrin, som har de största processrelaterade utsläppen, pågår stora satsningar på fossilfria processer med biobaserade reduktionsmedel eller genom vätgas som har potential att kraftigt reducera eller eliminera dagens utsläpp.

Den berättar också att i mineralindustrin, som har de näst största processrelaterade utsläppen, pågår satsningar på elektrifiering kombinerat med avskiljning, transport och lagring av koldioxid för att minska branschens utsläpp.

Samtidigt som satsningar görs för att reducera utsläppen finns det en stor potential inom industrin och el- och värmesektorn att bidra med permanenta negativa utsläpp genom exempelvis avskiljning, transport och lagring av biogen koldioxid. Både teknikskiftande lösningar för att minska processrelaterade utsläpp och negativa utsläpp är fokus för regeringens omfattande satsning Industriklivet, står det.

För inom Industriklivet ges sedan årsskiftet också stöd till så kallade strategiskt viktiga insatser inom industrin som bidrar till klimatomställningen i övriga samhället. Exempelvis har det beviljats stöd för förstudier om kemisk återvinning av plast, vilket möjliggör återvinning av komplexa plaster som inte går med dagens teknik.

– En anläggning för kemisk återvinning av plast, ett så kallat plastreturraffinaderi, kan bidra till minskad klimatpåverkan i samhället på flera sätt. Genom att materialåtervinna minskar utsläppen av växthusgaser och kemiindustrin minskar sitt beroende av fossila råvaror, säger Klara Helstad, enhetschef Hållbar industri på Energimyndigheten i meddelandet.