Gjuteriets räkning på 200 miljoner – skickas vidare till kund
2022 var tänkt att bli året då järngjuteriet MAT Dania ApS efter flera år av uppgång och positiva rekord skulle skörda extra plus på slutresultatet. Men det blir det inte. I gengäld har företaget fått ett galet rekord i elräkningar.
– Som det ser ut nu tittar vi på en räkning på 200 miljoner danska kronor för i år. Normalt ligger vi på cirka 16-18 miljoner danska kronor. Och det finns bara en sak vi kan göra åt det: Skicka räkningen vidare till kunderna, säger vd Jörn Krogager Henriksen.
Samma i Europa
MAT Dania i Aars har drygt 260 anställda och väntade innan energikrisen tog fart för att nå en omsättning på 450-500 miljoner danska kronor i år.
Det 75-åriga företaget gjuter via stora eluppvärmda ugnar som måste överstiga 1 450 grader i temperatur innan metallen smälter, och det kräver naturligtvis stora mängder energi. Speciellt när det kommer in många beställningar, och det gör de fortfarande. Trots priset.
– Vi är i stort sett lika upptagna som innan prishöjningarna. Som tur är är situationen i stort sett densamma över hela Europa, så våra kunder kan inte helt enkelt gå någon annanstans, där det är betydligt billigare. Men de nya förutsättningarna ställer stora krav på vår likviditet, säger Jörn Krogager Henriksen.
Mycket pengar ute
Priset per färdig enhet har ökat med 90 procent det senaste året. Utöver kraftigt stigande energipriser beror de ökade kostnaderna även på dyrare råvaror och inflation.
– Pengarna brukar vara ute tre-fyra månader innan de kommer hem. Som tur är har det gått att uppfylla kraven på vår likviditet, förklarar direktören.
När man inte har märkt någon större avmattning bland kunderna beror det förmodligen på att de måste använda produkten, oavsett pris. MAT Dania har endast behövt göra en mindre justering.
– Men det är klart att det inte kan fortsätta på det här sättet. Vi hoppas att detta ska vara över inom tre till fyra månader.
Fortfarande billig vind
Jörn Krogager Henriksen kan inte göra något åt de våldsamma utgiftsfluktuationerna. Däremot saknar han att politikerna mycket snart kommer att ändra EU:s prismodell, som står för en stor del av de skenande utgifterna på energiområdet.
Kort sagt, den som gör den sista och dyraste kilowattimmen som produceras bestämmer prisnivån på all el. Även den som var billigast att producera.
– En kilowattimme från ett vindkraftverk kostar fortfarande samma öre att producera som tidigare (40-50 öre.red). Någonstans måste någon tjäna orimligt mycket pengar på den här krisen. Jag vet inte vem det är, säger han.
El gjord på gas ger den i särklass dyraste kilowattimmar, följt av olja. Danska vindkraftverk producerar runt hälften av den el som hamnar i danskarnas uttag.
