Så har man kunnat halvera antalet gruvolyckor
Av Åsa Dahlfors är rådgivare och expert på arbetsmiljöfrågor vid Svemin och Industriarbetsgivarna.
– Den positiva utvecklingen är resultatet av att bolagen under lång tid prioriterat arbetsmiljöarbetet och att hela tiden strävar efter att bli tryggare och därmed attraktivare arbetsplatser, säger hon, till Norrbottens-Kuriren.
Tidningen framför även statistik som de har begärt ut från Arbetsmiljöverket och visade följande:
2002 var antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro i svenska gruvor 144. 2022 var de 67 - alltså mer än en halvering.
– Det har varit en stadigt nedåtgående trend, med viss avvikelse för åren kring pandemin, som till stor del beror på att tekniken hela tiden utvecklats, säger Åsa Dahlfors.
Idag fjärrstyr man maskinen vid fronten, scannar bergväggar som inte är förstärkta med drönare och skickar in robothundar som inte är säkra för människor. LKAB och Boliden är några som har kommit lång i den utvecklingen mot självkörande fordon.
Men det går snabbt med den gröna omställningen, tidsschemat är pressat och nya processer ska tas i bruk.
– Nya tekniker och brytning av nya metaller kan förstås innebära nya risker, men att det skulle vara kopplat till ett forcerat tidsschema tror jag inte. Då ser jag en större risk i att arbetsbelastningen kan bli hög om man inte lyckas med kompetensförsörjningen fullt ut, att man inte får tillräckligt med personal och rätt kompetenser.
En stor del av arbetet sker i samverkan med forskning. Flera av de stora gruvbolagen har projekt vid Luleå tekniska universitet kopplat till ny teknik och arbetsmiljöförbättrande åtgärder.
En riskfaktor med den omställningen kan även vara elektrifieringen och den nya tekniken som införs.
– Batteridrivna fordon är en riskfaktor. Men återigen, det finns ingen som vill ha en brand i gruvan och vi är helt överens om vikten av att göra bra riskbedömningar, säger Conny Lundberg, ombudsman för gruvfrågor vid arbetslivsenheten i IF Metall.
De nya industrierna, exempelvis Northvolts batteriproduktion och den vätgasbaserade ståltillverkning som SSAB och H2 Green Steel tänker använda sig, kommer i hög grad använda sig av automation och digital teknik, exempelvis artificiell intelligens (AI). Framtidens fabriks- och stålverksjobb kan bedrivas till stor del på distans.
Åsa Dahlfors gör tummen upp när industrin följer gruvornas utveckling.
– Det är klart att det får ju inte tillkomma risker, exempelvis att en operatör sitter med flera olika dataprogram och samtidigt ska hålla koll på en väldig massa bildskärmar, så det blir en hög kognitiv belastning. Men generellt är det bara positivt när man minskar arbetsbelastningen och minskar riskerna för människorna med ny teknik.
