Metallutvinning: Gruvavfall intressant – men mer kunskap krävs
Av Elin Nittmar
Avfall från tidigare gruvbrytning och anrikning, som varphögar och sandmagasin, har blivit intressant på grund av sitt innehåll av metaller. Återvinningen av sådant avfall kan komplettera primär gruvbrytning, skriver SGU i ett pressmeddelande.
2021 gav regeringen SGU och Naturvårdsverket i uppdrag att tillsammans arbeta för att öka möjligheterna till hållbar metall- och mineralutvinning från just sekundära resurser.
På Naturvårdsverkets hemsida framgår det att gruvavfallen vid gruvverksamheter i drift uppskattas innehålla bland annat 96 000 ton kobolt och 500 000 ton sällsynta jordartsmetaller.
Inom ramen för uppdraget har provtagning och undersökning av gruvavfall gjorts och databaser och klassificeringsmetoder av gruvavfall har tagits fram. Man har även gjort bedömningar av befintliga lagar och tittat på resursflöden och spårbarhet gällande kritiska metaller och mineraler.
Anneli Wirtén, generaldirektör på SGU kommenterar kartläggningen.
– Tack vare kartläggningen har vi nu god kännedom om mängder och sammansättning av de flesta större förekomsterna av historiska gruvavfall i Sverige.
Det är av ekonomiskt intresse att utvinna metaller ur avfall så länge det kombineras med primär gruvbrytning. Men en ökad kunskap om metallinnehållet är viktigt i omställningen till en cirkulär och resurseffektiv ekonomi, skriver SGU i pressmeddelandet.
– Vi föreslår även ett livscykelbaserat kartläggningssystem för kritiska råmaterialflöden i samhället som bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi, säger Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket.
Ta del av hela rapporten här.
